1. Jag är fullständigt heljävla ointresserad av träning.
2. Däremot är jag väldigt intresserad av bloggosfären.
1 + 2 = 3. Den här kombinationen har visat sig vara förbannat besvärlig.
För hela fucking bloggosfären svämmar ju över av träningsbloggar. Konstant ser jag inlägg om crossfit, tyngdlyftning, bikini fitness, yoga, pilates, löpning, pole dancing, och vad är nästa, fan stavgång? Plötsligt var de överallt, gymselfies i neonspandex, svettiga glada ansikten, kartor över viktminskning och fettbränning och muskelstyrka, glorifieringar av nånting så floppigt som att göra sånt som KÄNNS TUNGT, träningspassplaner för den kommande veckan, redovisningar av hur den senaste gick, recensioner av träningsplagg, besynnerliga siffror och förkortningar som jag inte fattar ett skvatt av, och så vidare. Till och med vanliga onischade bloggar drar sig inte för att emellanåt dryfta ämnen inom träningsgenren, och där surfar jag på i allsköns ro och så tvingas jag konfronteras med den skiten? Liksom det räcker inte med att jag ser träningsfreaks ute på gatan då? Nä nä, de ska fasen göra sig sedda och hörda och vältränade på bloggarna också. Och jag känner bara såhär att JAG BRYR MIG INTE! Jag ser faktiskt helt tillräckligt av träningskulturen redan utan att den idisslas i bloggosfären, bara så ni vet.
I Facebookgruppen Finlandssvenska bloggare brukar träningsinlägg delas med jämna mellanrum och visst, jag är ju inte omöjlig på något sätt, och jag klarar bra av ett par nu som då. Det är väl helt okej. Men då jag ser typ en handfull eller fler av sådana under en hel dag, alltså under 24h i en grupp som har ungefär 2000 medlemmar, så gör det mig sååå irriterad. Ibland verkar liksom någon slags lavin lösas ut, det är helknäppt. En person kan t.ex. blogga om skidåkning och vad hen tycker om det och så helt plötsligt ska ALLA eller i alla fall FEM TILL FEMTON PERSONER med en relation till det berätta om sina egna erfarenheter av att ha varsin skida fastspänd på sina fötter. Endera i sina egna bloggar eller i kommentarer. Så fånigt! Precis som att vi på något vis relaterade till varandra i bloggosfären, eller inspirerades av varandra, eller drogs till bloggandet för att vi skulle tycka om att uttrycka våra personliga åsikter och tankar?! Hah, pfft! Tillåt mig hånskratta en stund.
(Det blir förstås jävligt tröttsamt att eftersom jag är medlem i den gruppen så måste jag klicka in mig till varje inlägg som delas där och läsa dem allihopa, det gör ju inte precis saken något mindre påfrestande. Alltså det är ju egentligen ett ganska dumt system, hmm undrar om det inte fanns nåt sätt att ändra på det?)
Det är i min åsikt — d.v.s. den rätta åsikten — hemskt att träningsbloggandet får pågå såhär, att folk pratar om sådana sabla ointressanta och störande saker. Jag känner mig STRESSAD av all träningshets! Får riktigt dålig feelis, det skulle vara så mycket trevligare om alla bara kunde skippa allt sånt. Så jag brukar kommentera på inläggen, för vad annars kan jag göra liksom? Jag brukar säga ungefär ”Suck, snälla människor, kan vi inte sluta prata om sånt här…? No offense men orkar liksom inte med den här skiten, det är så jävla otrevligt. Träningsbloggandet har gått för långt!”. Att säga så är särskilt lyckat eftersom att alla vet att ifall någon säger att något har gått för långt så är det den Ultimata Objektiva Sanningen som talas precis då. Det kan ingen säga emot.
Så därför skriver jag detta inlägg, för jag tycker det har gått för långt. Tycker också att det är ett fåntrattigt beteende att ha andra intressen än mig. Ärligt talat är det jobbigt att de orkar hålla på så där och pinsamt att de inte kan hålla sig ifrån det. Fatta hur det påverkar mig! Jag som hellre läser om annat! Jag som helst håller mig borta från allt som har med träning att göra, och så bara DYKER SÅDANT UPP i mitt flöde gång på gång precis som att jag inte levde det liv i vilket jag är universums regent som jag ju de facto vet att jag har rätt till?? Så förbannat skevt. Jag har fått nog och det är på tiden att ni anpassar er till mig nu. Dags för förändring!
För såhär är det gott folk, att är det någon träningsform ni ska ägna er åt, så är det banne mig helt klart en och endast en som gäller: Curling.