i växtriket

Stil & syssla

20140110_plantor20140111_blommor

Under gårdagen inhandlades en hel del blommor, både levande (krukväxter) och odödliga (tygblommor). De sistnämnda ska ompysslas till accessoarer, de två andra har jag ikväll pysslat om på det viset att jag planterade om dem, den mindre i en konservburk och den större i en hink. Att beskriva det som en akt där jag ”pysslat om” är dock lite vilseledande, åtminstone för den ena plantans del — lyckades ställa ner den jordfyllda hinken på klätterväxtens ena, öh, extension (?!) så att stjälken gick av. Grattis.

Pysseltanken med tygblommorna är någon slags krans en eventuellt kan endera bära direkt på huvudet, eller — och denna användning klassar jag som allra helst — trä på valfri hatt, som något av ett hommage till alla blomsterhattstanter. (Vilket trendord det förresten blivit sen Philip Teirs försvarstal i Helsingin Sanomat. Och med all rätt, förstås.) Köpte en sliten hatt för ett par månader sedan, den saknar kullband (visst heter det så?) och jag har innan tänkt att pynta med åtminstone någon blomma där, men nu, inspirerad av allt blomhattstantsprat, känner jag mig frestad att testa go all in med blommor varvet runt. Det visar sig. Uppföljarinlägg… följer… upp… då jag kommit så långt. Tygblommor brukar ju annars vara hutlöst dyra men på SPR-loppiset fanns en stor korg fylld med ljusmanchetter för 0,10€ styck. Mycket förträffligt!

I övrigt är jag precis lika överjävligt trött denna lördagskväll som om den vore vilken vardagskväll som helst. Känner mig förrådd och malträterad. Hur gör folk? Hur hålls ni pigga? Varför får ni grejer gjorda? Varifrån kommer er energi? Vem har ni sålt era själar till och hur kan jag kontakta Hin?

det vete katten

Stil & syssla

Ifall att du någonsin önskat dig en för-evigt-sömlöst-upprepande bakgrund bestående av glansbilder föreställande kattungar till din blogg så har jag här precis en sådan åt dig, i tre olika färgvariationer:

detvetekatten_001detvetekatten_002detvetekatten_003

Berätta hemskt gärna om du använder en av dem till något (måste inte vara bloggbakgrund för den delen), det skulle va kul. Det var allt!

urtica dioica

Stil & syssla

Maggie kom med en iakttagelse ur mitt förra inlägg som fick mig att skratta högt och känna mig som en betydligt större nöt än vad jag trodde att jag var. Jag hade citationstecken-förklarat-citationstecken en bukett med nässlor på min säng med orden ”skannade bl.a. nässlorna — har alltså inte som vana att plocka buketter med sådana för att förvara på min säng” och som en påminnelse om att andra personer existerar utanför min hjärna och att personerna utanför kan vara rimliga sådana, till skillnad från mig i den där stunden, så säger Maggie, mycket riktigt, ”Som om nässelbuketter på sängen är det konstiga, inte det att du skanna nässlor!”. Haha. HAHA. Fan. Point taken, att skanna nässlor hör eventuellt inte till folks standardhobbyer heller, antar jag.

Men t.ex. sådär kan det se ut då en gjort det i alla fall.

Tänker att det är ganska lustigt hur en bara pysslar på med sitt eget och det känns så vanligt och självklart för en själv att tanken att det inte skulle vara likadant för alla andra slår en inte alls. Att det är något främmande med att plocka nässlor och sätta dem på sängen, det kan jag se, men att jag gjort det för att skanna dem tycker jag förklarar situationen fullständigt. Eh, det kanske är ungefär så de där personerna i foliehattar också känner…? Typ ”Det må vara lite märkligt att jag klätt in mitt huvud i aluminiumfolie men jag menar hallå, kan du läsa mina tankar nu va? Nä precis.”

evighetsblomster

Stil & syssla

En tid har jag letat tygblommor i en inte-för-stor storlek, i en varken för-pastellig eller för-neonig nyans, och helst inte heller i en allt-för-dyr prisklass förstås — summa summarum: inte-alls-lättfixat. Har länge väntat på att få testa på ett visst pyssel i några månader, så omöjligt har det visat sig att få tag på en handfull med lämpliga blommor. Men skam, som de säger (med märklig grammatisk meningsbyggnad), den som ger sig.

20130424_evighetsblomster_001

Blomsterrabatt

Jag hittade äntligen en lämplig bukett med en del av dess eternellliknande blommor i en hallonrosa nyans, vilka jag rensade bort ur buketten för att använda dem till något annat.

20130424_evighetsblomster_002

Blomsterkrona

Jag hade nämligen redan ett tunt och intetsägande metalldiadem som jag sett fram emot att få pynta så att det för evigt ska blomma. Och nu gör det så! Med hjälp av nål och tråd och till sist några klickar lim för att försegla hela alltihopa.

aprilhäxan #höhö

Ditt & datt

hokuspokus

Har känt mig hämmad med skrivandet här, så vad gör man då? Gifanimationer, påsken till ära om än i efterskott, tydligen. Hokus pokus filiokus, låt denna trollformel resultera i bättre flytande ordsvammel. Abrakadabra simsalabim, må denna besvärjelse ge min hjärna en välbehövd smörjelse. Och så vidare.

klipp och klistra

Stil & syssla

dakotakristen

Japp. Det är Dakota Fanning och Kristen Stewart. Jag kände mig ganska löjlig då jag gjorde det här, men jag behövde en bild på två bästisar till min Vänskap deluxe-text på Blemma.

Jag har på sistone verkligen fastnat för kollage-pysslandet, just för Blemma. Det är avslappnande och kul också att ”skapa något”, även om det förstås inte är från scratch. Sånt gör jag aldrig till min egen blogg, jag fotar ju mest då, men på Blemma så känns det dumt att posta en massa personliga fotografier. Så då brukar jag istället försöka fixa såna här kollage, och det är ganska nytt för mig att alstra något endast i illustrativt dekorationssyfte, utan att ha en tanke eller mening bakom djupare än ”det måste passa artikeln”. När jag utbildade mig till bildartesan ville våra lärare hemskt gärna att man skulle berätta något med det man gjorde, alltså, det räckte sällan att liksom måla en tulpan för att ”tulpaner är fina ju”, typ. Det där blev jag ganska trött på ett flertal gånger under tiden jag gick i den skolan men i efterhand har det hängt kvar. Jag är sällan intresserad av konst om tankearbetet bakom känns ofullbordat eller slarvigt — inte att förväxlas med enkelt, jag tycker tvärtom ofta mycket om enkla och spontana idéer. Jag uppskattar estetik förstås, och jag kan se en målning av en fin tulpan och tänka ”Wow, fin tulpanmålning!”, men där tar nog mitt engagemang slut. (Om inte tekniken är jättejättehäftig, då beundrar jag det en stund.)

I alla fall, det är skönt att släppa allt det där nu som då, att bara göra nånting och slippa alla krav på att man ska berätta något genom bilden, och även den där prestationsångesten över att den skulle behöva vara så fruktansvärt bra. Den ska inte stå själv, den ska ju bara illustrera en artikel, och då är det helt andra regler som gäller och det är hur kul som helst för mig. Plötsligt känns det helt okej ändå att klippa in bilder på tonåriga aktriser och använda en pigg och ljus färgskala, för det har liksom inget med mig att göra egentligen. Skönt!

På tal om konst och sånt här så finns en intervju med min kompis och Blemma-medarbetare Ida-Lina på Hufvudstadsbladet, läs! Och så ska man förstås läsa Blemma också, om man inte redan har. Vi är inne i en publiceringsvecka där nu, så fastän man har kikat in innan så kan det finnas nya grejer där. Jeppjepp.

vad är motsatsen till konvalescent?

Stil & syssla

Känner mig dum för att jag för en gångs skull inte haft en hemmasittarhelg och ändå har jag inget att show for it. Jag & Jim har t.ex. hälsat på hos Franks och Carlas där jag drack en margarita som var så stark att jag blev lullig trots min ljusgråa månad (under en sån är gränsen en drink, alltså). Vi har träffat Anna på D.O.M. och hängt där i flera timmar. Och fotografisk dokumentation på detta? Nada. Så här är istället ett kollage jag gjorde för Blemma ganska nyligen, med tema framtid:

siaframtiden

Angående framtidssiande så spår jag att min närmaste framtid kommer tillbringas liggande på soffan och/eller i sängen, har nämligen stegring på 37,4°C och ont i halsen, m.m. Yaaaaaaay, säger jag på Jeff Wingerska.