skirt & svart

Då det gäller kläder så händer det sig ofta att jag en viss tid snöar in mig på en viss typ av plagg. En gång var det t.ex. vida, vadlånga kjolar som gällde och just nu är det stickade gubbkoftor i murriga färger som jag gärna vill att ska lägga sig över mig i stora, mjuka drivor. Dessa svagheter lugnar oftast ner sig efter ett par år men en som tycks hålla i sig längre än medeltalet är den jag har för skira, svarta tantblusar. Föreställ er sådana som gråa krokiga damer har på sig på begravningar och där har ni prototypen till vad jag alltid tittar en extra gång på när jag går på loppis, vill i princip köpa alla jag ser men tvingar mig själv att sätta band på mig. Har ändå samlat på mig några blusar av den typen under de senaste åren och i.o.m. att jag igår utökade samlingen med ännu ett exemplar så tänkte jag ta och presentera mina favoriter.

20151014_skirtsvart_001

Knytkrage, runda knappar, sydda rynkor och veck från ok framtill på axlarna, spetsvåder vid båda sidor av knäppningen. Köpte den från Missionsstugan i Jakobstad för några år sen, vill minnas att den kostade runt 2€. Kan inte räkna gångerna den här har räddat min garderob. Sjukt mångsidig, funkar med i princip vad som helst och är lätt att stalja snäppet festligare med ett snävt halsband strax under knytkragen eller med en brosch som fäster rosetten istället för en knut. Har exempelvis burit den på begravning samt otaliga fester och tillställningar. Vet jag inte vad jag ska ta på mig så brukar jag ofta finna svaret hos denna trofasta tjänare.

20151014_skirtsvart_002

Ståkrage med krås, fasettslipade knappar längs med axlarna, en våd med sydda veck framtill. Märket är finländska Kati och jag hittade den för ett par år sedan i en gratiskorg i tamburen till SPR-kirppis i Vasa, den kostade således 0€. Tycker om att den är så himla konservativt proper i modellen men ändå så betydligt mer frisinnat halvtransparent i materialet, gillar den kontrasten. Har haft den på jobbet och på helger när jag gått ut, och förutom det så tycks jag ta på mig den när jag vill göra ett gott intryck, känna mig samlad och kulturell men inte för tråkig. Sådana situationer kan exempelvis vara teaterpremiärfest och poddinspelning, hah.

20151014_skirtsvart_003

Nyaste tillskottet, igår inhandlad från Vasas SPR-kirppis för 2,20€. Fasettslipade knappar, fastsydda veck framtill med spetsvåder på båda sidor av knäppningen samt en bit ovanför manchetterna på ärmarna. Dessvärre är den en gnutta för stor, tycker i övrigt inte att det gör något att den sitter rätt löst förutom att den nog ser lite för hängig ut i axlarna. Ska försöka korrigera det så fort jag orkar, och sen är jag säker på att jag kommer hitta lika mycket användning för även denna som för de två andra. Tror starkt på dennas framtid som knytblus, t.ex.

Den här genomgången fick mig att fundera på hur många blusar och skjortor jag har i garderoben som jag inte finner ens en bråkdel av lika mycket uppskattning eller användning för, som jag gör för de här. Får mig att tänka att en del av dem nog är rätt överflödiga. Antar att det betyder att det är dags att göra mig av med dem. Är det nånting jag alltid tycks kämpa med vad det gäller min garderob så är det att hitta någon vettig balans mellan kvalitet och kvantitet — jag har så många plagg som jag använder typ en gång var adertonde månad och ändå har jag på något vis lyckats fästa mig vid dem. Jag tycker det är superroligt att ha många kläder, och det är ingalunda så att jag lagt ner mycket pengar på dem heller (köper ju 90% av dem på loppis), men det är förstås ack så opraktiskt.

Gjorde en kvick googling på minimalist wardrobe och hittade bloggen Into Mind som verkar inspirerande. Här finns t.ex. en punktlista över How to build the perfect wardrobe och för en gångs skull tycker jag att de flesta punkter både tilltalar och talar till mig, har själv tänkt i samma banor som de flesta av dem men så som det brukar vara så känns det då bara ännu mer övertygande att stöta på dem i någon annans tankar. ”‘Good enough’s and ‘ok’s should not make the cut.”, t.ex. Har förbättrats avsevärt på den punkten under de senaste åren, men vill verkligen bli ännu bättre på att vara kräsen. (Säger hon som senast igår köpte en blus som egentligen är en storlek för stor, oops hehe.) Ibland önskar jag att jag kunde ha en mycket simpel, minimalistisk garderob men jag tror jag är lite för eklektisk för det. Stilrent och välgenomtänkt är nog inte min grej och tänker jag på det en stund så börjar det låta hemskt tråkigt. Men en bit längre åt det hållet skulle jag ändå gärna utvecklas, så jag ska sluta blaja och istället övergå till att plugga punkterna på den där listan. Tror det blir mer givande för oss alla!

inte så mycket höstlove just nu

20151013_triptyk

Skulle tillbringa dagen med att åka ut på en långtida omtalad exkursion nu då jag äntligen skulle ha möjlighet p.g.a. ledighet, men vaknade med ordentligt smärtande hals och bistert anande oråd, så det blev istället en kortare utflykt till några loppisar. På den första pågick slutförsäljning p.g.a. flytt så där fick en fylla en plastpåse med kläder och grejer och sen betala 2,50€ för rubbet. Hittade bland annat en sminkväska i storlek mindre resväska där. Har en liknande från tidigare men har kunnat konstatera att jag utan tvekan lätt kunde fylla en till. Bra fynd, med andra ord! Nu ska här organiseras, så fort Selma tillåter mig.

Har sörplat i mig några påsar Finrexin och tyckt synd om mig själv resten av dagen. Är fullständigt slutkörd. Så oerhört störande att bli sjuk precis då jag tar ut mina tre sista semesterdagar som jag hade sparat sen i somras. Första dagen huvudvärk hela jävla dagen och andra (och antagligen tredje och sista) dagen mitt i en knoppande förkylning. Förhandssurar och oroar mig dessutom över att jag ska vara sjuk ännu i helgen, för då hade jag tänkt åka ner till Helsingfors på gaygala. Jag gör typ aldrig något och jag åker nästan aldrig nånstans och jag tycker verkligen inte att detta är rättvist, universum. Vänligen lägg av med att sabotera de få planer jag har, tack.

Ska sluta gnälla och istället äta en mandarin ur leveransen som nyss kom in genom dörren, men har ännu nånting jag känner att jag måste få ventilera:

YYYYYYYYYNK grrrr yyyyyhhhyyyyyyyl BUUUUUUU och så vidare och så vidare ni fattar ni fattar, tack hej förkylningsbacillerfanimej.

dybdahls zoologiske plancher — en granskning

20150426_dybdahlorm_001

Den här söndriga planschen köpte jag en gång i tiden för 1€, och jag gillar den mycket trots att den definitivt har sett sina bättre dagar. Ändock ska det erkännas att vid noggrannare inspektion förundras jag över att den faktiskt har producerats med avsikten att agera skolplansch, alltså med syftet att användas i undervisning om hur ormar ser ut.

Men vem är jag att ifrågasätta vetenskapliga illustrationer? Ingen! Så jag antar att jag bara varit obildad innan. Låt oss ta en närmare titt på den.

20150426_dybdahlorm_002

Här ovanför har vi en glasögonorm. Så här ser en sådan ut. Exakt så här. Glöm alla andra idéer ni tidigare haft.

20150426_dybdahlorm_003

En boa ser emellertid ut så här. Till först ställde jag mig undrande till huruvida illustratören någonsin faktiskt sett en orm, men jag ska inte ge upp mitt förtroende än. I ärlighetens namn har jag ju inte själv sett särskilt många ormar och det är förstås helt möjligt att jag hittills bara missat att råka på en just då den självgottar sig, så som den tecknade boan vill exemplifiera. Och eftersom vi litar på läromedel vet vi numera att djurarten gör så emellanåt. (Säkert ba fö att di lura i Eva edee epli.)

20150426_dybdahlorm_004

Såhär ser en orm ut då den gapar, enligt konstnären som jag dessvärre anar opålitlighet hos. Det är som att tecknaren verkligen har försökt göra det tydligt men illustrerat utgående ifrån en skriftlig punktlista över vad en orms munhåla innehåller utan att titta längre än en halv sekund på en riktig modell. Här börjar därmed mitt förtroende tryta på allvar.

20150426_dybdahlorm_005

Jag förstår inte. Kanske det var praodag på Dybdahls planschfabrik.

20150426_dybdahlorm_006

Och här når vi den sista delen av planschen. Änden på ormen saknas, men jag tror att detta porträtt föreställer en skallerorm med skolios. Vid en hastig anblick på håll ser väl detta relativt okej ut, men låt oss gå ännu litet närmare.

20150426_dybdahlorm_007

Flexibla ryggrader i all ära, men jag är ganska säker på att en orms kropp inte kan se ut så här. Den är som en Eschersynvilla där inget borde hänga ihop men tycks av outgrundlig anledning göra det ändå. Sådant torde väl inte påträffas i naturen?

Jag förstår mindre hur en orm ser ut efter att ha sett den här planschen än jag gjorde innan, och kan inte undgå att förundras över hur en sådan kan godkännas för att gå till tryck med pedagogiska ändamål.

Men, så är också producenten av planschen en firma som valt att inkludera namnet Kristiania i sitt företagsnamn.

20150426_dybdahlorm_008

Är någon förvånad?

hittat

Åkte upp till Katternö över helgen, hittade bl.a. blommande kabbeleka i den vårligt återkommande plätten våtmark vid utkanten av skogen. Planen var att jag idag igen skulle ha åkt norrut till mina hemtrakter men det blev inte av, så nu halvligger jag istället slappt i soffan och förundras över all denna tid som plötsligt uppenbarade sig. Jag kan inte påstå att mitt agenda varit fullspäckat på sistone, det är så sällan det, men jag har ändå knappt hittat nån egentlig tid för att försvinna in i mig själv och/eller soffdynorna på länge.

Nåt jag däremot har hittat mycket av på sistone är andrahandsfynd, förstås på loppis men också via en stor container. Den står på innergården vid jobbet och i den har folk dumpat sina grejer i ett par dagar nu. Har hängt över kanten där och inspekterat med mitt bästa hököga både igår och idag, en del av det jag fått syn på har fått komma hem till mig, men de sakerna får kanske presenteras i ett eget inlägg. Är så jäkla NÖJD över att få tag på saker helt gratis och sånt som annars skulle ha slängts, och dessutom (främst) sådant som jag ändå tänkt att jag borde införskaffa. I synnerhet för att jag är så mycket förtjust i saker som har en historia, även om jag inte känner till merparten av den. Kanske särskilt då, egentligen.

Det är så lätt för mig att (både bildligt och bokstavligt) ta till mig gamla saker oavsett hur slitna de är och hur onödiga de än vore för mig, det är inte sällan jag fäster mig sentimentalt till sådant jag inte har någon egen relation till som skulle förklara sentimentaliteten, men bara för att jag ser att de inte längre är… ja, bara för att ingen annan tydligen har sentimentala band till dem, antar jag. Det är väl kanske nån typ av kvarleva från barndomen det där, en variant på att tycka synd om livlösa objekt. Så faktumet att det i min lättilgängliga närhet står en container full med gamla prylar och jag ändå inte länsat den fullständigt måste ändå kunna klassas som någon typ av självdisciplinerad personlig utvecklingsbedrift! ⭐ pour moi.

Hittade en gammal dagbok. Omslaget i blått plast med en stiliserad björkstam på. Gissar att den kan ha varit tillverkad på 60-talet. Fortfarande låst bakom ett hjärtformat hänglås. På utsidan av de stängda bladen, alltså på kanten, så hade ägaren skrivit ”Pelle” på ett par ställen. På baksidan stod hennes fullständiga namn, men nu låg den i en container fylld med saker folk klassat som skräp. Det är nog nånting så vemodigt med det, och jag antar det är lite så jag känner inför de flesta gamla saker som slängs.

Jag bor jättenära mitt jobb och ser samma innergård från balkongen. Under tiden jag skrivit det här har containern förts bort. Med den åkte dagboken, som fick förbli hennes egen privata.

återanvänt + begagnat + stillistat

20150425_manchestersammetsbyxor

För cirka tretton år sen köpte jag dessa utsvängda byxor i manchestersammet från H&M och då på tiden använde jag dem nästan jämt. De låg sen hemma i garderoben i Katternö i många år utan att användas, men för ett par år sen letade jag reda på dem och nu verkar det som att historian håller på att upprepa sig igen. Hade på mig dem idag och gick faktiskt till samma H&M där jag virrade in på en avdelning som jag antar att var gothavdelningen. Nu för tiden då 90-talets mode gjort en comeback tänker jag ofta att jag stilmässigt rört mig i en cirkel, återvänt till mina rötter till då min svartkläddhet fick sin start där runt 1997, men det är nog mer en spiral för inte ville jag likväl ha något av vad som fanns där på gothsidan, tyckte allt var så klyshigt och förutsägbart och uttjatat. För tretton år sen hade jag säkerligen sett på det helt tvärtom. För aderton år sen hade jag antagligen svimmat av blotta åsynen av så många svarta kläder på ett och samma ställe. Minns ni det, ni som var med då, att det fanns ju knappt svarta kläder? Så jäkla märkligt.

20150425_ostensoskolplanscher

Igår var det auktion på min gamla lågstadieskola, Östensö skola. Jag var själv inte där men min mamma var och hon köpte två stycken skolplanscher åt mig som hon sedan skickade bilder på. Jag hade särskilt efterfrågat ormar och mycket riktigt är det en orm som spanar på en mus på det översta scenariot på den ena tavlan, tillsammans andra typer av reptiler på den undre. Och eftersom min mor klart och tydligt har stenkoll på vilken mörkrets varelse jag sannerligen är så köpte hon också en med fladdermöss på! Ser mycket fram emot att få pryda mina väggar med de här finingarna.

Nu då jag var inne på saker som tangerar både klädsel och inredning så kom jag att tänka på den där stillistan som cirkulerade för ett år sedan, men jag aldrig fyllde i. (Alltså den som Linn J. och Nadia B. drog igång!) Känner att nu är det således dags —

Min stil i tre ord: Svart, second-hand, koftorienterat. (Har alltid kofta. Har jag inte en på mig finns den 99% av gångerna i väskan.)

Det här plagget skulle aldrig komma nära min kropp: Caprileggings, skor med superspetsiga tår och/eller taxklack, vad som helst som är kamouflagemönstrat, korta slitna jeanskjolar, cargobyxor, dunjackor, småmönstrade bohoromantiska tunikor/klänningar/kjolar med volanger och ryschpysch (jag tittar på er, Odd Molly), plagg med Ed Hardy-tryck och de flesta t-shirts med tryck överlag. Mycket av detta sådant som de flesta säkert listat på denna punkt, antar jag (men som vi ändå hade i våra garderober för x antal år sen). Sen är jag inte heller förtjust i randigt, prickigt eller rutigt på mig själv men på andra tycker jag det ofta är snyggt. Och så bör det kanske tilläggas att jag har ju nog då likväl burit de flesta av de exemplen jag listade vid något (svagt, förblindat) skede… Ber till gudarna, gamla och nya, att jag vet bättre nu.

Just nu har jag på mig: Plommonlila lösa byxor i velour (loppis), gammal grå t-shirt med ett ljusgrått träsnittsartat tryck jag ännu inte avskyr men nog bara använder hemma likväl (Halpa-Halli, troligtvis), grå tjock mysig lurvig stickad kofta med glittriga trådar i (loppis) samt strumpor plus yllesockor som mor hade tvättat för varmt så att de krympte och då fick jag dem, extratajta och kompakta = varma och trygga på fötterna som är kalla typ elva månader om året. Helheten? #Stylish.

Det här är en bild på mig när jag kände mig bekväm: Äsch, den överst i inlägget får illustrera denna punkt. Den en bit nedanför också. Bekväm i bägge två.

Det här är en bild på mig för länge sedan: Latmaskade och scrollade bara tillbaka på Instagram till den första bilden jag postat där vad jag har på mig faktiskt syns, så värst länge sen är detta inte men nästan tre år i alla fall. Juni 2012:

Fortsättningsvis något jag skulle klä mig i. Alla plagg finns kvar i garderoben.

Jag känner mig allra snyggast i: Förutsatt att jag inte har en magpösig dag så gillar jag något med hög midja eller som markerar midjan. Är alltid nöjd då jag kombinerat texturer och former så att utstyrseln ser intressant ut fastän den är helsvart. Överlag gillar jag bara då jag inte ser tråkig ut, känner jag att jag ser tråkig ut känner jag mig inte snygg. Gillar även kjolar av längre modell.

Mitt favoritplagg just nu: Tror det är vårjackan. Det är så jäkla härligt att kunna byta ut vinterjackor av varierande tjockhet mot en riktig vårjacka utan att frysa. Min vårjacka är den jag har på mig på bilden högst uppe i inlägget, i mocka och läder och med uppkavlade ärmar. Inte alls en prydlig sak men jag gillar den, köpte den på loppis såklart.

Min stil hemma med tre ord: Begagnat, kvasibohoartat, i-konstant-behov-av-städning.

Jag skulle aldrig inreda med: Ikeatavlor, glasbord eller -hyllor, nytillverkat shabby chic-grejs, väggdekaler och i synnerhet inga föreställande nån snuttig text typ ”Glädje” eller ”Love” (kunde eventuellt vara okej med ”Vägg” i ett par månader dock). Mycket pråliga och/eller superrobusta möbler är jag inget fan av och ser sällan heller charmen i läder eller plast — det kan vara snyggt, men det är inte för mig. Helvita möbler känns också avlägset.

Pryl jag suktar efter: Har i ett par år tänkt att en ny soffa och bokhylla skulle vara toppen, men nu då jag bor själv vet jag inte hur länge jag ska bo kvar här och ifall det bara är korkat att fortsätta försöka spana efter nya möbler, särskilt stora, innan jag vet det. Soffa och hylla åsido, så suktar jag främst efter en pryl som jag inte vet om finns, jag skulle vilja ha en vägglampa till sovrummet föreställande ett öga, helst i trä. Jag vet inte egentligen hur denna skulle se ut men jag har en viss förnimmelse och kan inte släppa tanken, har t.o.m. funderat på att försöka tillverka en själv.

Mitt bästa stylingtips: Grönväxter är alltid fräscha, så länge en kommer ihåg att vattna dem. Ett hem blir trevligare med en växt. Större är bättre men små funkar också.

I julas hade jag t.ex. fixat julgran för första gången. En sån glädje den spred där den stod så ståtligt grön och grann!

Min favoritplats hemma: Det måste nog vara datahörnan. Är den och närliggande miljö i relativt bra ordning mår jag som en prins här. Min stol är farfars gamla och den har jag haft sen jag var barn, tog med den från Katternö då jag flyttade för många många år sedan. Angående de andra platserna i hemmet, så visst är det trevligt att kura ihop i soffan eller krypa ner i sängen men det känns alltid som att de närliggande områdena är under konstruktion — det är så mycket som ännu borde sorteras och omorganiseras och allt är liksom på hälft. Men kanske jag får nån ordning på det också en vacker dag då jag har fyllt femtiosju.

Mitt problemhörn hemma: Hahaha. Alla. Förutom kanske datahörnan då, så länge jag inte låter den bli för stökig. Men alla hörn har ju potential att bli problemhörn, om vi säger så.