bokhyllemakeover

Förra veckan knäppte jag av några bilder här hemma som jag hade tänkt publicera merparten av under de följande par dagarna, men jag tappade orken och sedan tanken. Kom ihåg dem ikväll och tänkte att kanske är det smartast att fortsätta dela upp dem. Så här har jag letat reda på de foton som bokhyllan råkade figurera på — den är fortfarande ganska oorganiserad och många hyllplan agerar än så länge bara avstjälpningsplats, men strunt samma.

20160215_enetri_001

Den är en gammal Ikeahylla som jag köpte för ganska exakt tio år sedan när jag som nybliven singel flyttade till en egen lägenhet, Enetri heter modellen och ingår knappast i deras sortiment numera. I alla fall, jag har varit trött på den de senaste fem åren ungefär, men det har jag kommit över efter att jag för ett par månader sedan gav den ett lager med sprejfärg.

20160215_entri_002

Under de senaste åren har jag spanat efter andra bokhyllor på loppisar utan att riktigt hitta vad jag letat efter, har fantiserat om en sån där typisk sextiotalssak i teakfärgat trä i två eller tre delar, med byrålådor nedtill och gärna något litet barskåp upptill med dörrar i mönstrat och bruntonat glas, men de jag har fått syn på har aldrig varit helt rätta och jag har inte velat köpa något så stort och skrymmande utan att känna att den är Den Det Ska Vara. I den förra lägenheten var också vardagsrummet större än här, mer rektangulärt, så en sådan hylla hade fått gott om plats. I det nya vardagsrummet känns det som att en sådan tilltagen möbel mer eller mindre skulle äta upp hela rummet.

20160215_entri_003

Så när jag monterat isär min Enetrihylla för att den flyttats från förra bostaden till den nya så passade jag på att ge den en liten makeover som jag tänkt på en tid, d.v.s. sprejmåla metalldelarna som tidigare var silvergrå med en matt svart färg, innan jag skruvade ihop den igen. Och nu gillar jag den på nytt! Det kan bero på Ikeaeffekten, som jag nyligen hörde om i QI, men tycker inte att det spelar någon roll. Är hur som helst hur nöjd som helst!

en sammanlimpning

20160220_sammetsset

Drog på mig en mörkgrön sammetskavaj med tillhörande väst igår, loppade duon då Alfred och jag gjorde vårt maratonlopp(is) i Karleby för ett fåtal veckor sen. Kände mig som ytterst professionell mossa hela kvällen.

Kan inte påstå att det var fest igår men eftersom det är helg och det inte är meningen att jag ska få njuta av min ledighet eller hinna få någonting gjort så har jag haft migrän idag. MEEEEN nu har den gått om så jag ska inte vältra mig i det förflutna. *krystar fram ett leende* *får en prolaps i hjärnan* *ser fram emot sjukskrivningen*

Har många projekt i görningen just nu men de flesta ligger en bit i framtiden. Har t.ex. en tämligen massivt illustrationsuppdrag framför mig och nu låter det kanske som att jag kan teckna eller nåt men oh lol nej, det är digitala manipuleringar som kommer gälla förstås. Likväl funderar jag på att försöka lära mig rita lite bättre igen, hade övat upp det så länge jag studerade konst och sånt för många år sedan — blev aldrig bra på det, men ändå bättre än jag var innan — men i.o.m. att jag i princip inte tecknat sen dess så är jag tillbaka på samma tecknenivå som jag var då jag gick på åttan ungefär. Mitt status quo inom tecknekonsten, verkar det som. Har ett fåtal egna idéer för kreativa grejer som jag gärna skulle ge varsitt försök, en av dem kunde gärna få inkludera lite teckning light. Fick en förfrågan om att ta mig an ett fotouppdrag häromdagen och det ser jag mycket fram emot, men även det är något jag måste berätta om senare.

Har väl sagt det förr men alltså jag himlar egentligen med ögonen åt såna här inlägg när bloggare säger ungefär ”NÅNTING ÄR PÅ GÅNG” men sen vägrar de säga vad för att vara hemlighetsfullt spännande eller vem vet vad, och det är verkligen inte det jag försöker göra här. Grejen är bara det att det är lite för tidigt att berätta mer ingående om projekten, känner jag, men de är också ungefär det enda jag har att berätta om. Vill liksom bara säga det att mitt liv innehåller mer än huvudvärk.

Det åsido så är en sannerligen fängslande och full disclosure!!-historia att jag bytt användarnamn på Instagram, något jag länge velat men inte vetat vad jag skulle byta till. Häromdagen erfor jag en Heurekaupplevelse då jag märkte att initiala delar av mina namn bildar ordet LIMPOR vilket ju är ganska perfekt för att 1) ibland kallas jag Limpan/Limppo/variationer på det, och 2) jag älskar att limpa, loafing is the love of my life/loaf of my loaf, et.c. Så numera hittar ni mig på @li.m.por där.

Försöker komma på något käckt sätt att avsluta. Lyckas inte. Säger CIAO och hoppas det låter fräscht.

stjärnor på tapeten

Jag har länge velat göra en brokigt sammansatt gallerivägg i mitt hem, men där jag bodde innan så var väggarna av betong och att borra en massa slumpmässiga hål kändes inte rimligt, varken för hyresvärdens eller mina egna nervers skull. Nu, däremot, är närmsta betongvägg i grannhuset — vilket betyder att jag ständigt försöker hålla ögonen öppna för nånting tilltalande i väggpyntsgenren då jag går på loppis. I förrgår hittade jag de här sexkantiga stjärnorna som någon skurit ut i metall. De är ungefär femton centimeter i diameter och jag tycker de är fruktansvärt charmiga. Älskar att någon har pysslat med det här, för fabrikstillverkade är de ju uppenbarligen inte. Älskar framför allt att kanterna är klumpiga, att formerna är asymmetriska, att de skiftar färg sådär olja-i-vattenpöligt på ytan och att rost angripit den ena och skapat en slags nebulosa i den.

Vill inte bara ha tavlor på galleriväggen, tvärtom letar jag efter mångskiftande föremål som kunde funka. De flesta bilder jag hittar på galleriväggar är alldeles för enhetliga (matchande ramar) eller för organiserade (arrangerade för systematiskt), men ett fåtal bilder har jag lyckats skrapa ihop som ungefär pekar åt det håll jag är ute efter. Den första är såklart favoriten, men det säger ju sig självt för den som har ögon:

Processed with VSCOcam with f2 presetgallerivaegg_002gallerivaegg_003gallerivaegg_004

Psst! Bilderna är länkade till källorna.

Utöver metallstjärnorna har jag samlat ihop en del andra föremål, som en kanintavla målad på en skiva av en trädstam, ett par små gamla speglar, en tavla vi fick i inflyttningspresent av Oskar, konstnären själv, på nyårsfesten (!), ett grävlingskranium som jag haft i några år, bland annat, men det är kanske tråkigt att höra om dem utan tillhörande bilder. Jag är hemma idag för jag har gått och blivit sjuk, så det är lite si och så med orken, men ahhh så det lockar att hamra in några spikar och börja på.

på hemmaplan

20151211_trasa

Vi hade tänkt påbörja målandet av vardagsrumsväggarna igår kväll, men kom aldrig så långt. Hade inte tänkt på hur tidskrävande förberedandet antagligen skulle vara, och fastän Selma erbjöd en hjälpande tass tog det sin tid. Däremot är listerna tejpade, golvet kraftpapperstäckt och väggarna fria från spikar, skruvar, hyllor, gardinstänger, ojämnheter och damm, vilket inte är fy skam det heller.

20151211_soffa

Har köpt en ny gammal soffa. Ville egentligen inte ha en plufsig en för jag har haft en sådan i några år och blivit mycket trött på den, även den i sammet (krossad, inte medaljongmönstrad), fast röd. Men så uppenbarade sig denna som såg lite ut som en mossbevuxen stenbänk (och väger nästan som en också), är åtminstone liiiite mindre plufsig än den röda, ska gå att bädda ut (till skillnad från den röda), var i gott skick (definitivt till skillnad från den röda), och så tänkte jag att de plufsiga sofforna är alltid de mest bekväma ändå och dessutom så dras jag ju till detta ålderdomliga fulsnygga, det hjälps inte. Den såg tyvärr något bedrövlig ut mot de blårandiga tapeterna, det skar sig på något vis och jag hann snegla eftertankestveksamt på den ett par gånger, men i.o.m. väggmålandet så lyfte vi ut den ur rummet in till köket där väggarna är vita och en hel del grönväxter står och väntar på sina platser här och där, och i kombination såg det så lovande tjusigt ut att jag plötsligt blev något förälskad i soffan. Sen levde vi lyckliga i alla våra dagar, tror jag, eller tills endera av oss slits ut.

Finns viss risk att den här bloggen ska utvecklas åt inredningshållet inom den närmsta framtiden eftersom interiör är ungefär allt jag tänker på nu för tiden, men bilder på stilrena rum med trendsäkra accenter kommer ni knappast få se här ändå. Vill vi vara snälla kan vi beskriva min smak då det gäller inredning som lite eklektisk och lutande mot bohemisk, vill vi vara rakare på sak kan vi säga att den är hullerig-om-bullerig och sjabbig. På plussidan: jag kan fan inte med shabby chic, min generella svaghet för sjabbiga saker till trots, så den ögongonorrén slipper ni alla fall utsättas för. GRATTIS INTERNET. (/Dressmanreklamröst.)

Men än är inte flytten avklarad, det går verkligen jättelångsamt och fast det i teorin skulle gå att bara rafsa ihop sina förnödenheter och flytta in där och bara vistas i det nuvarande hemmet i städ- och packsessioner, så känns det inte riktigt rätt. Vill göra det mer högtidligt, antar jag, vill att det ska vara en något tydligare gräns där emellan, göra saker mestadels klara här innan jag börjar nysta upp dem på ett nytt ställe. Har t.ex. tömt mina skrivbordslådor idag, slängde det mesta av vad som fanns i dem och herregud så befriande det var. Nån av dem har jag knappt vågat titta i sedan min depression och arbetslöshet runt 2010-2011 och de innehöll således fortfarande en massa räkningspåminnelser och brev från arbetskraftsbyrån, FPA och mentalvårdsbyrån. Örk. Jag kunde verkligen inte ta itu med ett jävla piss då, tack och lov har jag bättrat/kryat på mig en aning sen dess.

Ska återgå till det som kvällen egentligen var reserverad för, att flyttfixa. Inte att blogga. Är som vanligt så trött varje veckodag och det känns både lyxigt och stressigt med all denna lediga helgtid, nu KAN jag verkligen get shit done men också känns det som att tusen små megafoner i hjärnan skriker åt mig att göra nånting nu innan det är för sent för nästa chans är långt borta så jag måste passa på nu nu NUUUUUUU, GÖÖÖÖR NÅNTING, GÖR NÅÅNTTTIIIIIINNNNGGGG och så vidare, och det får mig att gå i baklås ibland. Ser så fasikens fram emot att ha hela spektaklet överstökat! Och allra främst att flytta in förstås, en helt bra morot att sträva efter.

skirt & svart

Då det gäller kläder så händer det sig ofta att jag en viss tid snöar in mig på en viss typ av plagg. En gång var det t.ex. vida, vadlånga kjolar som gällde och just nu är det stickade gubbkoftor i murriga färger som jag gärna vill att ska lägga sig över mig i stora, mjuka drivor. Dessa svagheter lugnar oftast ner sig efter ett par år men en som tycks hålla i sig längre än medeltalet är den jag har för skira, svarta tantblusar. Föreställ er sådana som gråa krokiga damer har på sig på begravningar och där har ni prototypen till vad jag alltid tittar en extra gång på när jag går på loppis, vill i princip köpa alla jag ser men tvingar mig själv att sätta band på mig. Har ändå samlat på mig några blusar av den typen under de senaste åren och i.o.m. att jag igår utökade samlingen med ännu ett exemplar så tänkte jag ta och presentera mina favoriter.

20151014_skirtsvart_001

Knytkrage, runda knappar, sydda rynkor och veck från ok framtill på axlarna, spetsvåder vid båda sidor av knäppningen. Köpte den från Missionsstugan i Jakobstad för några år sen, vill minnas att den kostade runt 2€. Kan inte räkna gångerna den här har räddat min garderob. Sjukt mångsidig, funkar med i princip vad som helst och är lätt att stalja snäppet festligare med ett snävt halsband strax under knytkragen eller med en brosch som fäster rosetten istället för en knut. Har exempelvis burit den på begravning samt otaliga fester och tillställningar. Vet jag inte vad jag ska ta på mig så brukar jag ofta finna svaret hos denna trofasta tjänare.

20151014_skirtsvart_002

Ståkrage med krås, fasettslipade knappar längs med axlarna, en våd med sydda veck framtill. Märket är finländska Kati och jag hittade den för ett par år sedan i en gratiskorg i tamburen till SPR-kirppis i Vasa, den kostade således 0€. Tycker om att den är så himla konservativt proper i modellen men ändå så betydligt mer frisinnat halvtransparent i materialet, gillar den kontrasten. Har haft den på jobbet och på helger när jag gått ut, och förutom det så tycks jag ta på mig den när jag vill göra ett gott intryck, känna mig samlad och kulturell men inte för tråkig. Sådana situationer kan exempelvis vara teaterpremiärfest och poddinspelning, hah.

20151014_skirtsvart_003

Nyaste tillskottet, igår inhandlad från Vasas SPR-kirppis för 2,20€. Fasettslipade knappar, fastsydda veck framtill med spetsvåder på båda sidor av knäppningen samt en bit ovanför manchetterna på ärmarna. Dessvärre är den en gnutta för stor, tycker i övrigt inte att det gör något att den sitter rätt löst förutom att den nog ser lite för hängig ut i axlarna. Ska försöka korrigera det så fort jag orkar, och sen är jag säker på att jag kommer hitta lika mycket användning för även denna som för de två andra. Tror starkt på dennas framtid som knytblus, t.ex.

Den här genomgången fick mig att fundera på hur många blusar och skjortor jag har i garderoben som jag inte finner ens en bråkdel av lika mycket uppskattning eller användning för, som jag gör för de här. Får mig att tänka att en del av dem nog är rätt överflödiga. Antar att det betyder att det är dags att göra mig av med dem. Är det nånting jag alltid tycks kämpa med vad det gäller min garderob så är det att hitta någon vettig balans mellan kvalitet och kvantitet — jag har så många plagg som jag använder typ en gång var adertonde månad och ändå har jag på något vis lyckats fästa mig vid dem. Jag tycker det är superroligt att ha många kläder, och det är ingalunda så att jag lagt ner mycket pengar på dem heller (köper ju 90% av dem på loppis), men det är förstås ack så opraktiskt.

Gjorde en kvick googling på minimalist wardrobe och hittade bloggen Into Mind som verkar inspirerande. Här finns t.ex. en punktlista över How to build the perfect wardrobe och för en gångs skull tycker jag att de flesta punkter både tilltalar och talar till mig, har själv tänkt i samma banor som de flesta av dem men så som det brukar vara så känns det då bara ännu mer övertygande att stöta på dem i någon annans tankar. ”‘Good enough’s and ‘ok’s should not make the cut.”, t.ex. Har förbättrats avsevärt på den punkten under de senaste åren, men vill verkligen bli ännu bättre på att vara kräsen. (Säger hon som senast igår köpte en blus som egentligen är en storlek för stor, oops hehe.) Ibland önskar jag att jag kunde ha en mycket simpel, minimalistisk garderob men jag tror jag är lite för eklektisk för det. Stilrent och välgenomtänkt är nog inte min grej och tänker jag på det en stund så börjar det låta hemskt tråkigt. Men en bit längre åt det hållet skulle jag ändå gärna utvecklas, så jag ska sluta blaja och istället övergå till att plugga punkterna på den där listan. Tror det blir mer givande för oss alla!