katt katt katt

Där hem-hemma förra helgen filmade jag katterna —

Caspian, extra ruggedly handsome i solskenet. Han har en mjäkig röst och vi brukar prata med varandra. Jag flåspiper typ ”Hhhhhä” och han flåspiper tillbaka ”Mjehhhhh”, och så turas vi om. Det är mycket trevligt och han är en suverän samtalspartner.

Couscous, livsnjutaren. Han spinner så högljutt att jag var säker på att det skulle fastna på ljudspåret men jag hör ändå bara en halvsekunds liten spinnande inandning. Men det syns ju på honom att han spinner även fast det inte hörs.

Fröken Esmeralda Fräkennos, som verkade vara ganska yrvaken och groggy. Hon fick dock inte en hel egen film eftersom tecken på matutdelning* kom i vägen, och då är det ju som vi alla vet absolut viktigt att skynda sig in i köket och gulla upp sig mot andra fellow felines.

* Tecken på matutdelning = i princip att någon öppnar valfri skåpdörr i köket.

KATTER ♥

vykort från skogsmulle

20140323_001
Klockan halv elva på förmiddagen i söndags befann jag mig här, d.v.s. en bit bakom huset. Fattar inte att jag var uppe och på gång och utomhus så tidigt, det är mycket olikt mig. Jag är egentligen en nattuggla och sjusovare och även om jag av okänd orsak råkar att fysiskt vakna innan tolvslaget under mina lediga dagar, så brukar jag definitivt inte hänga med psykiskt. I alla fall, sen gick jag rakt fram i bilden och in i barrskogen lite till höger.

20140323_002
Såna här pölar finns det gott av där i skogarna. Jag har ett svagt och dimmigt minne av att vi, familjen, eller åtminstone barnen, har skrinnat på dem nån vinter då jag var mycket liten. Det känns numera så fantastiskt att jag nästan börjar ifrågasätta ifall att minnet ens är verkligt, men jodå, jag tror det är det. Det var inte heller ovanligt att det skrinnades på ett brett dike i byn, så varför inte också sammanlänkade pölar i skogen?

20140323_003
Den här synen fick mig att haja till ordentligt. Ser inte roten ut som en hukande människa på knä? Endera med huvudet väldigt långt nerböjt eller helt nån annanstans. Trodde ett ögonblick att jag upptäckt en möjligtvis ritualistisk brottsscen men näe, det var bara ett träd. En vanlig missuppfattning!

20140323_004
Så många träd hade blivit huggna att jag inte helt och hållet kände igen mig, inte hundraprocentigt, inte med den där rätta välbekanta känslan. En bit gammal skog hade genomgått en fullständig förvandling till kalhygge. Tyckte det kändes ganska tråkigt, men det var säkert behövligt, säger de som vet.

fånga några zetan

WIN_20140323_171354_WIN_20140323_171358_

Har befunnit mig lite längre norrut över helgen, jag hade inte varit hemma i Katternö sen i julas och kattabstinensen var plågsam. Försökte ta kompisfoto med Esmeralda i förrgår, hon var exakt motsatsen till förtjust i idén. (Skam den som ger sig, dock.) I övrigt var det en helg som kom och gick snabbare än allmänhetens intresse för Google Glass. Har loppat, har kaffat (fikat), har pajat (klappat) katterna, har traskat ut i skogen bakom huset. Har inte kunnat sova ordentligt men har egentligen inte kunnat det på ett par veckor nu — kunde helt relatera till det Matthew McConaugheys karaktär i True Detective sa: ”I don’t sleep. I just dream”; hade innan tänkt exakt samma tanke, att jag varje natt bara drömmer och drömmer och drömmer och att jag aldrig tycks få någon djupsömn. (Har i och för sig hört att det bara är myt att vi inte drömmer under djupsömnen också, men ändå, då hjärnan verkar att från början till slut under sömnen ha varit sysselsatt med att drömma känns sömnstadiet sällan speciellt utvilande.)

Från natten till igår minns jag tydligast att jag på loppis hittade en underbar elektrisk skrivmaskin i metallic-skimrande mörkblått, en kombination av 40-tals-retro och modern, och genom fingerlätta små tryck på tangenterna knackade den ut bokstäver i ett ljuvligt typsnitt med en lite för hög dos svärta så att texten gav ett extra maffigt och läckert intryck, och jag var så lycklig för jag visste att denna maskin var, ja, i princip ALLT. Precis vad jag behövde. Vägen till både prestation och inspiration. Min musa. Min ständige sekreterare. Och så vidare. Just då, när allt detta mirakulösa framtidsskimmer uppenbarade sig för mig, vaknade jag såklart. Med lyckan fortfarande ekande nånstans i bröstet, men snabbt inpå kolliderande med den där besvikelsen som alltid kommer emot en efter en trevlig dröm förstås… men tanken på maskinen stannade med mig hela dagen och fungerade överraskande upplyftande av någon orsak. Känner av ett litet köpsug och habegär ännu idag faktiskt. Om jag nånsin skulle råka på en elskrivmaskin ens hälften så fulländad som den i drömmen under mina loppisexkursioner (i vaket tillstånd), så måste jag nog slå till. Tycker det är lite lustigt att jag inte egentligen visste att jag ville ha en elektrisk skrivmaskin innan jag drömde om en.

Ah, allt jag pratar om är att sova. Jag är ännu ganska trött för det mesta, eller, jag är sällan pigg och energin räcker aldrig långt. Hoppas för inatt på en sömn så djup att den liksom är komprimerad, dubbelverkande, som ett sömnextrakt, outspädd, extra effektiv. Det är vad jag drömmer om nu.

nästan idag fast inte alls

Det har under årens lopp blivit en hel del bilder tagna, efter att jag fick min första digitalkamera julen 1999. Har också, utöver digitalkameror, avverkat några datorer, så bilderna är utspridda lite här och där — en del av dem säkerligen försvunnit men jag har nyligen äntligen köpt en extern hårddisk för att göra arkivdykningarna lite smidigare. Det första ungefärliga året med digikamera sorterade jag mina bilder enligt plats och händelse, superkorkat, men senare enligt datum, helt klart smartare. Mycket trevligt att valfri dag (men speciellt tillbakablickstorsdagar, obviously) tänka ”Hmm, undrar vad jag gjorde detta datum fast år 2002?” och med ganska hög sannolikhet få svar på det också, eller åtminstone vad jag gjorde inom de närmaste par dagarna.

Och den frågan trodde jag att jag kunde besvara, men jag märkte precis nu att bilden jag letat reda på var från tjugonde april, inte mars. Äsch. (Det skulle underlätta att hålla koll på sorteringen om en förstod sig på almanackan.) Låt mig omformulera —

Hmm, undrar vad jag gjorde den här dagen fast om en månad och för tolv år sedan?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Svar: Jag var på pub med Anna! Åh. Önskar jag var det nu också.

en försenad dagens

Peppe lade för ett par veckor sen fram förslaget att bloggare skulle återinföra dagens outfit och som ett fan av både garderobsspionage och stilmässiga självgestaltningar så understöder jag detta bigtime. Jag vill se vad ni har på er! Jag brukar ibland blogga sånt själv men inte ens i närheten som så ofta som jag brukar tänka att jag ska blogga sånt. Idéerna brukar oftast lämna i det teoretiska skedet, ofta tycker jag inte att jag har tid, eller så är det för mörkt, eller så börjar jag känna mig för fånig, eller så tycker jag att jag ser för jävlig ut på alla bilder, eller så börjar jag tänka sådär typiskt jantelagiskt som balanserar nånstans mellan självförakt och paranoid självmedvetenhet, att va fan, vad håller jag på med, jag är pinsam ju, alla tycker mina kläder är fula, jag har ingen smak. Och så vidare. Men så i fredags tog jag på mig det som avbildats på bilden nedanför och då jag senare på kvällen träffar en kostymör som säger att hon noterat mig under kvällens lopp för att hon tyckt att jag är så stiligt klädd, då jag tänker jag först SQUEE HIHI och sen tänker jag, precis som vilken plötsligt peppad någorlunda klädintresserad bloggare som helst, förstås: OOTD-post! Så i söndags drog jag på mig samma plagg igen. Sen poserade jag något oavslappnat fast mycket sömnigt.

IMAG0481_sv

Har blivit mer och mer insnöad på utsvängda och/eller vida byxor och framför allt sådana med hög midja, men tills nyligen hade jag bara ett par som är alldeles för tunna för denna årstid, men den som söker hen finner och för ett par veckor sen snubblade jag över detta year-round-dugliga par. Pris: 1€. Tack, loppis!

Något som sedan länge sen passerat insnöad-gränsen över till besatthet är tantiga finblusar — speciellt tunnare sådana i halvtransparent chiffong och polyesterblandningar, med rosetter som ska knytas, gnistrande knappar, plisseringar, veck och övriga små detaljer. Blusen ovanför är en av de nyaste tillskotten och med juvelslipade knappar längs med axlarna och upp till kragen som kantas med krås samt sydda veck i en våd framtill, så uppfyller den många av de kriterier som jag speciellt efterlyst. Pris: 0€. Tack, gratiskorg!

Nästan så det är pinsamt hur billigt klädd jag är (ha ha ha).

Har haft det här inlägget i mina utkast i flera dagar nu, som sagt så blir det ofta så att sånt som handlar om stil stannar där. Ska skärpa mig. Har tänkt mer än vanligt på kläder på sistone, det har nog något att göra med nästan-vårvädret som kikade förbi förra veckan och påminde mig om att det finns ett liv utanför denna invirade kokongtillvaro av lager-på-lager av tjocka, varma plagg under tunga, täta ytterplagg. Det har sin charm det med, men fan, det varar alltid för länge, även denna milda vinter.

Har förresten en fråga åt er: Vad fasiken är det för skor som det är tänkt att ska användas med vida byxben egentligen? Allt jag provade förutom platåskor såg så himla märkligt ut men orka gå omkring i höga klackar hela tiden. Förslag? Allt sportigt eller tåspetsigt är uteslutet men utöver sådant, berätta!