Speglar, barnsaker och dansbandsorkesterblusar

New här, who dis? Jomen en Finnmirror som jag nyligen loppat. Företaget grundades år 1923 och låt en kvinna få killgissa att varje finländare har sett eller kommer se sin spegelbild i en. Man kanske inte alltid vet om det bara, fast 60-/70-talsmodellerna i färggrann plast brukar i alla fall vara rätt kännspaka. Jag köpte mig en annan design — en med ram upp- och nedtill i furu, tillverkad år 1976.

Här hänger den nu, på sovrumsväggen där en byrå tidigare stod. Lite ovant och jag försöker fortfarande spegla mig där den gamla spegeln hängde, men finner varje gång att jag ser precis ut som en väggbonad. Huh! Besynnerligt. Jag har möblerat om lite och skulle gärna skylla alla väskor och korgar i hörnen på det, men faktum är att så har det sett ut sedan vi flyttade in. En vacker dag ska jag få ordning på rummet, som jag bl.a. vill byta golv på så det är liksom ingen quick fix direkt. Känns i alla fall som ett steg närmare nu då jag kan checka av boxen ”spegel 50-70 cm bred, minst 100 cm hög” i min loppisanteckning på telefonen.

Blusen jag har på mig hittade jag under samma loppisbesök. Att spana efter ”nätta blusar” på loppisrundorna har varit ständigt de senaste åren. Det jag sökt är nåt enkelt men unikt att ta på till jeans och känna sig lite snofsigare i än i t-shirt. Så när jag hittar en 70-talare som för ovanlighetens skull inte är i 100 % konstmaterial utan bomull så tackar jag minsann inte nej. Att den ser ut som något Gert Jonnys skulle ha på sig tycker jag talar enbart till dess fördel.

Fynden minus spegeln. Det blir ju onekligen mest saker åt barnen — tumvantar, tidskriftssamlare i fanér, Gustaf-folder, broderingsset med mönster, stramalj och garn för att sy en häst i långstygn. En reliefpress med tio olika former den kan trycka i papper — t.ex. hjärta, svamp, tulpan, smiley. Inte jättestort användningsområde men hallå så coolt. Absolut 100 % sådant jag själv hade tyckt att varit otroligt häftigt när jag var barn men aldrig fått beställa från tv-shop eller var man nu än såg reklam för coola leksaker. (Som denna, minns nån den?) Så nu passar jag gärna på när jag kan köpa sånt ”åt barnen”.

🙂

Ryakuddsfluff och solkattskonfetti

Den här veckan försvann i ett nafs. Vi kom hem från Helsingfors i måndags och först blev Blenda snuvig, sedan Dag. Det hör väl till. Efter att de gick omkring och typ slickade på räcken i lekvagnen på tåget kändes det sannerligen inte som en bautaöverraskning. Men vid det skedet av resan var jag bara så trött att det kändes tämligen värt det så länge de underhöll sig själva. Sov uruselt på hotellet, förstår inte varför.

Nån kväll i veckan scrollade jag långt bakåt i mitt bildarkiv och hittade så många fotografier jag aldrig gjort något av, många av dem redigerade och redo att sättas in i ett inlägg. Så dumt att jag kontinuerligt sätter tid på att välja ut och fixa till bilder som sedan aldrig kommer till användning. Nä, jag får skärpa till mig. Mm absolut groundbreaking insikt eller hur?

Så här är en bild på en kudde jag loppat och som jag bara… nä jag vet inte, kärat ner mig i? Nu har jag tvättat jag den, varsamt, med hållna tummar. Den är i skrivande stund på tork. När jag betraktat den har jag återkommande tänkt på nåt Ellen skrev en gång, tror det var om en loppad elefant i lergods eller dylikt (?), att det kändes som att den förde inredningen i en särskild ny riktning. Nu parafraserar jag hejvilt men nåt ditåt.* Lite så känner jag också, eller riktningen liksom känns *specificerad* nu. Det var ju detta som behövdes. En hemmagjord fluffig och ganska risig gammal ryakudde. Såklart!

Jag känner mig dessutom inspirerad att knyta en egen ryamatta, nu när loppisgudarna fortsätter att neka mig en sådan — men någon uppenbart knytit denna kudde och gjort det så fint. Klassiskt övermäktigt projekt som jag knappast skulle klara av att slutföra. Orka. Men gud vad kul det skulle vara om jag gjorde…!

* Jag letade fram inlägget för här tar vi källmaterial på allvar!!

Annat nytt i rätt riktning här hemma är att jag äntligen köpt en liten discokula att ha i fönstret. Har inte tagit världens bästa fotografiska bevis på effekten av den, men den sprider alltså ett glest solkattskonfetti omkring sig när vädret tillåter det. Ångrar att jag inte köpte fler till andra fönster! Det är så mysigt, klar stämningshöjare. Tycker både jag och katterna. (Ren gissning på de sistnämnda. Eventuellt hatar katterna verkligen de små fläckarna och vill döda dem allihopa.)

Och nu har det gått många timmar sedan jag skrev det här ovanför. Trodde jag skulle tillägga nåt mer men det gjorde jag aldrig, fast så fanns det aldrig tillfälle heller. Babyn vaknade från sin tupplur och sedan avdunstade all min energi i en stadig takt tills att båda barnen somnat. Inte har det egentligen varit något särskilt i dag men UFF vad vissa dagar bara tar mycket av en. Ska strax lägga mig. Har tillbringat sista delen av kvällen i soffan framför Kulturfrågan Kontrapunkt, på Alfreds förslag. Ibland känner man ju igen nåt klassiskt stycke eller konstverk och får känna sig hemskt bildad och mallig. Lol nej, inte i dag. Jag hade ursprungligen tänkt slötitta på okrävande reptilhjärnevänliga The Walking Dead (fast bra är den ju inte, det ska jag verkligen säga) eftersom jag tycker det är himla trevligt med lite representation på tv, att se fler med samma hjärnaktivitet som mig. Alltså zombierna. Men… öh. Alltså. Öööööö

Små och pyttesmå loppisfynd och loppispynt

Ibland fyndar man stort, ibland fyndar man smått. Dagens loppisfångst sorteras helt klart in i den senare sorten — och många av dem. Ska vi klämma in alltsammans på en bild i trist köksbelysning eftersom det redan var kolsvart där ute? Ja, vi gör det:

Här ser vi bland annat ett fint snäcktäckt skrin med sammetsinsida åt Blenda och ett par grönvita stickade vantar åt Alfred. En musikspelgrunka med många knappar åt Dag — det är inte som att vi inte redan har åtminstone ett par sådana här sedan Blenda var baby, och jag har sparat dem just in case, men den här hade ett sånt diskret och behagligt ljud att den vann mig över. (Bra svengelska där.) Grå bjällerkrage fick följa med hem eftersom det närmar sig den tiden på året och den kändes lite gammaldags julbock mer än cokistomte och det uppskattar jag ju.

Hmm. Är det här faktiskt nåt nån intresserar sig för? Nej? Anyway, moving on —

Apelsinerna, som faktiskt är duktyngder, tänkte jag att ska hålla ner Blendas sänghimmel som tenderar skuffas upp och skrynklas. TÅLLAS som vi säger på dialekt. Två träramar med glas åkte också ner i korgen och jag hade tänkt sätta mitt morsdagskort från i år i den lilla men det rymdes inte, buu. (MÅSTE förresten visa det. Fattar inte hur jag inte gjort det än!! Sökte efter ett inlägg om det men nähäpp.)

Och då kommer vi till ett par närbilder på de sista sakerna, som jag antar att är mina favoriter på nåt mestadels undermedvetet sätt:

Ett hopprep åt Blenda. Det var fortfarande i oöppnad påse med den där snygga etiketten till. Det var kanske mest den som lockade mitt köp, den och att det verkade vara i rimlig barnlängd. Samt att det ser ut som en läcker polkagris. Vill gnaga på det, men ska inte. Har förstås slagit upp Malte Haaning och det är det företag som senare började heta Hama och är kanske mest känt för sina pyssliga pärlor. themoreyouknow.gif

Två längder bomullstygremsor som jag tänkte låtsas att jag kommer göra något av. Ehehe. Nä men jag tänkte typ på babygrejer meeen det fick mig också att tänka på instakontot @sadbeigetoys (for sad beige children) och… EHEHE igen. Likväl tilltalas jag ju av dessa absolut oiögonfallande bleka barkbrödsnyanser.

Och last och minst but not least eller färst, mitt högst medvetna favoritfynd från denna dag: pyttesmå julkulor i glas! Aderton stycken. Älskar för fasen såna här, har börjat samla på små glaspynt för nåt år sedan. Är särskilt nöjd med kotten och ekollonet, har t.o.m. *fantiserat* om sådana för JA — jag vet vad ni tänker och det ÄR SANT — så spännande KUNDE era liv vara med mig!! Trist för er att jag har sambo redan. Hur som helst så gav detta fynd mig fiilis. Ville i kväll gå upp på vinden och hämta ner julpynten och lillajulsgranen. Men sansade mig likväl. Folk kan ju tro att jag är jultokig, uäk. När jag i själva verket bara är loppat pynt-tokig.

Bra start på veckan, tack hej!

Summer of thrifty finds

Hittade några av sommarens loppisfynd bland utkasten. Vad gör de där? Med en sån här otroligt catchy rubrik till på köpet (som ni om ni vill kan sjunga till melodin Summer of ’69) verkar det ju himla synd och skam att aldrig publicera inlägget, trots skum beskärning av bilderna. Har delat stående bilder i två liggande och sen roterat dem 90°. (??) I alla fall, inlägget härstammar från juli då jag gick på MÅNGA loppisturer. Jag tänkte nog då att jag skulle dokumentera alla mina hauls under sommaren men jag kom väl ihåg dessa två. Vi tar oss en snabb titt och vi börjar förstås med haul nummer ett, detta baserat i Vasa:

Plastpåse kuddfyllning p.g.a. typisk pysslig grej som kan vara bra att ha i skåpet; en tyghandväska som jag dumt nog aldrig kom mig för att använda den sommaren trots att den är en sån uppenbar sommarhandväska; ett knippe ljus i olika färger; en 70-talig handduk från Pelle Vävare (gulligt namn); en såskanna från Gefles serie Oliv; åt Blenda en flätad ananas som faktiskt är en ask, tänkte att den skulle se gullig ut uppe på en hylla i ett barnrum; oooch så en svart, stor tygkasse att bära lasset hem i, heh.

Samma lass som även innehöll ett gäng trägalgar svepta i röd och grön sammetssträv yta; rosa stretchig tygtejp, d.v.s. ännu en till pysslig sak som kan vara bra att ha i skåpet; ett blått stort avlångt kuddfodral eller i alla fall är det vad vi använder det som (?); citruspress från Ikea i form av en fisk som jag betalade 50 cent för men som andra betalar typ 30 euro för på Tradera tihi; blommig vävd rya som jag sydde om till ett kuddfodral (med ett annat tyg baktill); en beige dragkedja avsedd för samma ändamål men som förblev överflödig; en mycket snygg korköppnare; en blommig ljusstake från Merilasi med plats för endera fyra vanliga ljus eller värmeljus. Kan ha betalat visst överpris för den, efter att jag tvekat i veckor men till sist beslöt att SPLURGEA (lol) och slå till, kosta vad det kosta vill (nåja, 7€ då). Samma ljusstake säljs nu betydligt billigare på samma ställe men jag försöker att inte fnysa varje gång jag går förbi dem och ingen ens har vett att köpa dem?? URSÄKTA?? (Samtidigt skulle jag väl också känna mig personligt skymfad om nån som *inte* är jag köpte dem.)

Märks det kanske att jag hade en 70-tals-fas i somras? Det har jag kanske så gott som alltid men ibland är den ju extra GrOoVy. Den har för den delen inte ännu avtagit när vi går vidare till haul nummer två, denna från Jeppis/Katternö:

Pelle Svanslös åker skidor förstås av Gösta Knutsson; utomordentligt braiga Jason flyttar av Camilla Mickwitz, den hade egentligen mamma köpt dit hemma men Blenda förälskade sig i den och frågade om vi kunde ta med den till Vasa; en tung liten ljussläckare i mässing som jag minns mycket väl från min egen barndom och som mamma bjöd ut åt mig; ett påslakan efterliknande ett brunt lapptäcke; en påse med gardinringar och gardinstångsändar i vackert mörkbrunt trä.

Även gardinstångsfästen eller vad de heter, i samma mörkbruna, plastiga, fejkträ-modell som vi har här hemma men som en gått sönder av och vi tvingats hitta på ett antal provisoriska lösningar för innan jag nu äntligen hittade ett par ersättare att bunkra upp med; två stycken bruna örngott för att matcha det bruna lapptäckspåslakanet; ett vitt stort ytterfoder som jag har en likadan modell av i grönt sen förr; och sist men inte minst en lurvig matta i gräddvitt och brunt!

Det är som man säger: Visa mig vilka dina fynd är och jag ska säga dig vem du är.

Hade också kunnat döpa det här inlägget till Fyra nyanser av brunt. Men det hade sannerligen varit en obscen underdrift.

Blått, vintage, trender och fynd

20200212_smaatt

Titta vilka gulliga små grejer jag loppade igår. Ingen av dem direkt en nödvändighet men om man vill köpa krimskrams så är det förstås på loppis som man ska göra det. Vi dyker ner i detta blåtonade hav och granskar närmare:

Hårrosetten är faktiskt något som Blenda önskat sig efter att vi tittat på Alla vi barn i Bullerbyn och hon blivit inspirerad av deras festklädsel på jul- och nyårsafton. På tal om det så kom jag på en grej som jag glömde att fota: Ett vitt litet mjukslamm med röd rosett runt halsen. Blenda brukar leka att hon går till skolan och tack vare Bullerby-Lisas upptåg har hon fått för sig att man ska ha med sig ett lamm då man går dit! (Ibland leker hon också att hon är Olle och har en hund.)

Örhängena är åt mig själv, fast jag är sämst på att använda sådana. Dras kanske mest till tunna hoops men jag kan inte ha sådana örhängen eftersom hålen i mina öron är sneda (gjorde dem själv i tonåren) och ringarna vinklas liksom åt olika håll då. Men ljusblåa dinglande hjärtan i typ porslin/glas? Tja, ska vi säga att det var ett testköp. Ska man testköpa är det naturligtvis också loppis som gäller. Visste ni förresten att ljusblått kommer vara den nya trendfärgen? Jo, puderblått kommer vara det nya puderrosa och synas överallt. Detta vet jag eftersom det är vad jag dras till mycket just nu och just i den saken verkar jag vara synsk. Kombinationen mörkgrönt plus ljusrosa, gult, beiget/vita nyanser, och nu just mörkare blåa toner är vad jag de senaste åren tyckt att varit ”min” grej och typ ett halvår senare har de synts överallt. Vet inte om jag ska vara frustrerad eller mallig? Så jag kör på både och för jag är en MODERN KVINNA som kan HAVE IT ALL! 💃

Vill passa på att fortsätta vara motbjudande: Även jag blev inspirerad av Bullerbybarnens festklädsel och letade således reda på min svarta löskrage, och satte på min mentala loppislista att fynda minst en till, gärna en mer iögonfallande — och detta INNAN Elsa Billgren bloggade om precis samma sak! Fast nu känns det som att jag härmar henne. (Och Johanna Bradford som också lyfte fram löskragarna.) Men nej jag härmar Astrid Lindgren. Eller kanske kostymören för Alla vi barn i Bullerbyn förresten. Susanne Falck och Inger Pehrsson säger IMDb. Det här tycker jag förresten att är något väldigt återkommande då det gäller mig och min trendkänslighet, för jag tycker faktiskt att jag har bra känselspröt för sånt och känner ofta att jag är ute i god tid. I teorin. För trots det så hinner jag ju aldrig för fasen meeed! Det är lite som den där samma fåniga känslan som då ett band man gillar blir jätteuppskattat. Och man ba: MEN GNGNGHHH GE MIG CREDS JAG VAR FÖÖÖÖÖRST!

(Shit, kanske det är DET som alla #first-kommentarer på Youtube betyder?)

Porslinskatten var bara för jäkla gullig för att lämna. Jag vet inte vad den är ens. Liten ljusstake? Liten vas? Liten förvaringskopp bara? Jag ska låta Blenda bestämma, den var en present åt henne. Blått är hennes favoritfärg. (Kanske härmar jag henne också.)

20200212_klaenning

Gissa vem som kommer bli avundsjuk på Blenda när hon om några år får springa runt i den här suveräna denimklänningen i toppskick från inhemska Autere. Auteren Teollisuus OY står det på den blekta lappen i nacken. Det företaget var verksamt från 1978 till 1998 och jag gissar att detta plagg härstammar från dess tidiga produktioner. Sent 70-tal eller tidigt 80-tal alltså. Skulle vara underbart att finna en sån här i egen storlek! Tillsvidare får jag leva ut mina denimklänningsdrömmar genom Blenda. Om hon går med på det.

20200212_moessor

Jag vill slå ett slag för att ta ett grävpass genom mösslådan på loppisar nu som då, för där kan man hitta roliga grejer i god kvalitet. Min personliga favorit är en greige mössa som dels består av pungråtteylle (ja, ni läste rätt), den är varm och mjuk och jag använder den varje dag. Åt Alfred har jag fyndat en festlig blåvit en som det står ”Fläkt service” på (jepp, tyvärr särskrivet), för när han ute och springer. Hehe.

Och i går blev det de här två som ser svarta ut på bild men egentligen är midnattsblå. Den till vänster är en tunnstickad sak i 100 % merino. Ostickig och skön alltså. Tänkte att Blenda kunde uppskatta den i vår. Den randiga är i 100 % (får) ylle och den är mer en gemensam hushållsmössa, både åt mig och Alfred. Kan vara bra att ha en i reserv! Det stör mig som fasen att jag inte kan komma på vad logotypen på den är för något. En nyckel med ax åt flera håll, framför en slags glob.  Den känns så bekant men vad är det?! Nåt låsföretag kanske?

20200212_foerklaede

Och så ett förkläde åt den lilla! Bra att ha när hon vill vara med och baka. Eh, ifall ni inte visste när man använde förkläden eller varför jag nu kände mig manad att förklara den saken… Varsågoda i så fall! 😌