På gång: Pojagi-gardiner

Som en övning i att släppa idén om att jag måste presentera *färdiga* resultat här på bloggen, så tänkte jag berätta vad jag hållit på med en stund men som inte alls är klart än: gardiner! Till köket! Vart annars? Köksgardiner är ju banne mig omöjliga men jag behöver dem för att blockera solljuset om morgnarna och för att jag ibland blir insynskänslig och vill dra för. Ok kanske ni alla redan visste vilka funktioner en gardin kan tänkas ha. Moving on…

Jag hade fastnat för idén om pojagi, en koreansk lappteknik där bitarna sys ihop på samma sätt som de där dubbla sömmarna som finns i benen på jeans, ni vet. Då döljs kanterna från båda sidorna av tyget.

Jag spatserade till mitt bästa loppis och länsade ”fyll en påse för 5€”-lådan på tyger. Mjölk, ben, sand, grädde, porslin, vanilj — allt vitt och beiget kände jag på och höll upp mot ljuset för att se hur mycket som sipprade igenom. Hur avvikande från varandra fick tygerna bli? I mönster, i färg, i material, i textur? Jag gick på känsla.

Jag klippte till några bitar, nålade och sydde. Jag köpte också sytråd på loppis, en ljusbrun nyans fick duga. Jag har inte planerat det hela på förhand utan klipper till nya tygbitar vartefter, och turas om att låta gardinerna växa om vartannat. Syr båda samtidigt, alltså.

Jag gör dem inte symmetriska. Breder ut och testar mig fram vartefter, försöker ofta klippa två ungefär motsvarade bitar av ett tygstycke men vänder dem åt olika håll i gardinerna. Vågrätt i ena, lodrätt i andra.

Jag beslöt att även nyttja de gardiner som tidigare hängt i fönstret, innan jag bytte till julgardiner… så därför hänger fortfarande röda gardiner *temporärt* i vårt kök tills att jag sytt klart dessa nya. Jag började på med detta i januari och då kändes det än så länge helt ok med vintrigt rött. Sen har jag haft flera veckor långa pauser mellan mina sysessioner och VIPS är det snart maj. Ja ja.

Och nu är vi här — sneak peek!