An dra ja nu ar i tju go hun dra tju go två

Tjugo-minuters-portioner. Eller tio. Eller nånting annat. Men reserverade andelar tid för att göra ditt och datt. Tjugo minuter blogg. Tjugo minuter torka, sopa, vad som verkar mest angeläget eller lockande. Tjugo minuter squats eller vad fasen det är man ska ta till för att få nån rumpa igen efter graviditeten. Tjugo minuter plocka, tvätta, hänga, vika, ställa. Tjugo minuter läs en jävla bok nångång då. Tjugo minuter klädvård eller annat fix. (Hur många knappar kan behöva sys? Tavlor hängas om? Pust.) Tjugo minuter crosstrainer. Tjugo minuter rensa en låda. Tjugo minuter skapa någonting, sätt igång, jobba kreativt, var produktiv, förverkliga idéen. Varsin reglerad bit i taget som upprepas vid behov. Kanske är det så tiden ska ransoneras.

Faktum är ju att vi fortfarande är på vecka 52. På tal om omstarter och tid. Vi lever i fjolåret än! Eller i ett glapp mellan. Konstigt att det är söndag i dag. Jag har förvisso väldigt usel koll på veckodagssystemet efter att ha varit hemma och mestadels obunden av något schema sedan april i fjol, så vad vet jag. Det kanske är den söndagigaste söndagen i kvinnominne. Förutom att jag värpt, kläckt och ruvat (??) en baby under den tid som gått sedan april så är den mestadels bara gröt. Det verkar bara lite… sörjigt? Strukturlöst. Antar att det inte är konstigt att jag nu känner en dragning till en något kontrollkompulsiv, men likväl fräsch, stilfull pomodoro.

På tal om dragning: pulka! Usch vad det är mysigt. Detta har absolut inget att göra med något men jag ville bara säga det. Att ta ett barn på pulkan till butiken, till exempel på nyårsafton för att handla bladdeg, champinjoner och salvia m.m. för en enkel och kvick men ändå lite ovardaglig nyårsmiddag. (Tjugo minuter förbereda, tjugo minuter grädda.) Jag fattar varför det måste göras men man önskar ju ändå att trottoarerna aldrig sandades. Eller att en pulkafil lämnades orörd på dem. För ganska länge sedan bloggade jag om att jag tyckte att en del av Hovrättsesplanaden kunde bli trafikfri sommartid. Några månader senare besannades min önskan. Så jag… puttar this out here… så att säga. To whom it may concern. Kan inte skada!

Publicerat av

Linnea P.

Munter dysterkvist. Finlandssvensk åttiotalist. Hej!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s