Happy new mew

Sista minuten, första januari. Sent i går natt letade jag reda på min lilla Olympus Mju-II som jag fått av pappa för nåt år sedan. Jag minns när de var nya, hur man dreglade över tanken på att ha en. Den såg så cool och futuristiskt chic ut, då på sena 90-talet. Nu har jag fattat att en sån här kamera också ÄR precis lika cool som den tedde sig för tjugofemish år sedan, fast kanske numera mer retrocharmig istället. (Och mycket mycket dyrare?? Tycks säljas för runt 200€.) Den är så liten att den ryms med i princip överallt. Enkel att använda, sägs det. Lär vara snabb och fiffig på att fokusera. Jag har bara sett snygga exempel på bilder den tagit. Goda förutsättningar!! (Kul också att den är ”multi af”.)

Blev alldeles pirrig vid tanken på att föreviga det här året. Slinka ner kameran i väskan eller fickan och alltid bara ha med den, laddad och redo. Pirret växte när jag märkte att min upplaga är en som kan göra datumstämpel på bilderna. Perfa! Bilddagbok!! Häppi nju mju! Nattgooglade fram en affär som hade både rätt sorts batterier och också öppet i dag, den röda nyårsdagen. Gick i eftermiddags med Blenda och Dag till Minimani mot en ljusrosa horisont som jag önskade att jag hade kunnat föreviga med kameran. Sent ute — gick tillbaka under den blå timmen och laddade kameran med både film och batterier (och jag fick ställa om årtalet från ’97 till ’22, men 01/01 stämde ju iaf redan) — men hur mycket jag och Blenda än beundrade den blåa skyn fick jag inte kameran att funka förrän efter att vi kommit hem. Snopet. Nå, det kommer fler skymningar och promenader med barnen.

Jag är (kanske tyvärr) lite vidskeplig vad det gäller nyårsdagen. Omstarter, förstås. Jag vet inte var jag hörde det och varför det fastnat, att nyårsdagen säger hur resten av året ska bli. Det stämmer såklart inte men varje år tänker jag på det, man vill ju börja med rätt känsla förstås. Och man kunde börja föra analog bilddagbok vilken dag som helst men likväl var jag övertygad om att det måste vara i dag. För att bli rätt och bra och som det ska va. För att det säger något om hur det blir sen. Jag tänkte på detta när jag var som pirrigast, att jag vill ha ett kreativt år. Ett aktivt, produktivt, inspirerat, fokuserat, beslutsamt, obekymrat, duktigt, driftigt, lättsamt, glättigt, ett ja-varför-inte-år. Ett gott. Nog skulle det vara gott.

Publicerat av

Linnea P.

Munter dysterkvist. Finlandssvensk åttiotalist. Hej!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s