Den magiska fyndflytdagen

Jag hade ett sånt magiskt fyndflyt i går. Ursäkta min småbarnsförälderliga förutsägbarhet men det började med jakten på en Stokke Tripp Trapp-stol. Vi har en från förut, en äldre modell med träbåge och läderband. Hade köpt den åt bebisen men Blenda kärade ner sig i den så jag har hållit upp ögonen efter en till. I går kom jag på att specifikt en nyare modell som man kan ha nyfödd-set till kunde vara något för oss. Och då blir det plötsligt aktuellt med en sån ganska snart! Så jag plöjde frenetiskt igenom cirka alla annonser på nätloppisar, marketplace och andra loppisgrupper.

No luck, men däremot fick jag syn på ett skåp vars annons nyss åkt upp. Ett skåp som kunde passa bra som klädskåp i ett barnrum, något som jag en längre tid letat efter. Ganska slitet men då istället förmånligt. Sände ett meddelande och frågade om måtten.

Som om jag var synsk eller något fick jag för mig att på Folkhälsans loppis kunde det säkerligen finnas en Tripp Trapp. Åkte dit och japp, såg en på momangen, kollade serienumret som ska börja med 3 eller högre för att stolen ska vara av den nyare modellen (”nyare” betyder i detta fall de som tillverkats sedan i maj år 2003), och det gjorde det. Stolen var nerkletad med klistermärken och diverse fläckar men i övrigt i skick. Dessutom förmånligare än den äldre modellen jag köpte tidigare. Den tar vi!

Fick nångång under tiden på väg till loppiset svar av skåpförsäljaren som gav mig måtten och jag tyckte de lät rimliga. Frågade om jag kunde reservera tills kvällen och återkomma då jag mätt ut alltsammans ordentligt. Jadå, sa hon. Pirrigt!

Strosade vidare bland loppishyllorna, hittade spegeln på bilden. Har fantiserat om en ny spegel till tamburen, lite större än den som provisoriskt prytt ena väggen, men gärna i någon ovanligare form.

Tvekade ändå eftersom denna inte var superförmånlig, men eftersom den inte heller var superdyr och just hade en sån där ovanlig form jag hoppats på, plus snygg facetterad kant, PLUS att jag nyligen läst nånstans att man ”aldrig ångrar en spegel”, så köpte jag den. (Det var förresten i Elsa Billgrens blogg jag läste det, bekräftar google.) Kassörskan uppskattade att den härstammade från 30- eller 40-tal. Inte helt hundra på att den hittat rätt ställe ännu eftersom den sist och slutligen inte var så hemskt mycket större än den förra spegeln, men nepp, ångrar icke! Tesen håller.

Väl hemma igen åkte måttbandet fram, först ut var väggar och sedan bagageutrymme. Hörnet där jag tänkte att skåpet skulle stå var ett par centimeter för smalt på grund av en strömbrytare som kom i vägen. MEN elen är också utanpåliggande, som jag tror att det kanske heter, alltså med en synlig kabel som löper från taket ner till strömbrytaren, så det hela torde gå att flytta ganska enkelt. (Ja, det här ska jag förstås kolla upp grundligare.) För oavsett vilken möbel som står där så ligger faktiskt strömbrytaren lite dumt och begränsande. Så det skulle kanske hur som helst vara bäst att låta den maka på sig några centimeter, tänkte jag. (Ni förstår, har man ett rum på sju kvadratmeter vill man verkligen inte låta såna små detaljer påverka möbleringsmöjligheterna alltför mycket. De är begränsade redan som det är.)

Däremot skulle nog skåpet inte rymmas in i bilen utan en värre kamp och jag började ge upp hoppet. Hur mycket orkar man krångla för skåpet, var frågan jag ställde mig. Inte råkar det möjligtvis gå att få det till Vasa, var frågan jag ställde försäljaren, medan jag skämdes lite för det kändes verkligen som asking for a lot. I mitt sinne förlikade jag med tanken på att skåpet skulle få gå vidare till nästa i kön. Det kan vi nog ordna, sa försäljaren, min dotter kan komma med det fast redan i kväll! Otroligt!!

Medan jag väntade på leveransen putsade jag upp barnstolen och alla klistermärken och färgfläckar lossnade utan någon större ansträngning. Till och med de stora fläckarna jag misstänker var nagellack kom loss! Senare anlände skåpförsäljarens dottern inklusive bärhjälp och tillsammans lastade de in skåpet i trapphuset, så oerhört hjälpsamma människor!! Modern, dottern och hjälparn, samtliga! Leverantörerna till och med erbjöd sig bära upp skåpet till andra våningen där vi bor, vilka superhjältar. Kändes rent av fräckt att tacka nej, men rummet ska göras mer i ordning först. Nu står det i källaren och väntar.

HUR MYCKET FYNDFLYT? Magiskt!!

Tl;dr: Jag fyndade alltså en Stokke, ett skåp och en spegel i går — tre saker jag en längre tid spanat efter — med ett alldeles MAGISKT jäkla flyt! ÄR HELT 🤯😍🥲

Fattar att det är lågt allmänintresse för detta men ville bara verkligen föreviga denna välsignade dag.

Publicerat av

Linnea P.

Munter dysterkvist. Finlandssvensk åttiotalist. Stökig, noggrann, nostalgisk, förnyelsefrälst. Hej!

2 reaktioner till “Den magiska fyndflytdagen”

    1. Exakt! 🙂 Brukar sällan våga hoppas för mycket på sånt när det väl gäller, men i ren allmänhet: Hoppas på många, många fler sådana gånger för oss båda!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s