Helt och rent

Inne hos Frida Lund bjöds det på rundtur i hennes charmiga hem och det som verkligen utmärkte sig, tyckte jag, var en avslappnad inställning till interiör och inredning. Att man tycker sitt badrum är fult är inte hela världen, att man avskyr soffan kan man leva med, och att renovera hela det dugliga köket när det bara är en del av det som behöver fixas till, känns, som hon säger, inte så smart.

Det tyckte jag var skönt, rent av uppfriskande, att läsa. För visst känns det lite sällsynt att stöta på den attityden bland influencers och populära bloggare? Särskilt när så mycket handlar om hem nu. Men det här inspirerade på ett annat sätt! Allt måste inte alltid eftersträvas att vara en enhetlig spegling av ens egna estetik.

Inte vårt badrum då. Tyvärr.

I vårt badrum som sett sina mest tilltalande dagar har vi precis satt in nytt handfat med ny kran och nytt underskåp, samt nya duschväggar. Allt vi gjorde oss av med var trasigt och bortom-räddning-sunkigt. Väggkaklet som är vitt med ljusgrå marmorering och en smal grön vinrankig kakelbård i ögonhöjd fick dock stanna kvar, fast jag tycker det är närmast gräsligt. (Kanske framträder det extra tydligt nu när värre rysligheter eliminerats.) Detta kändes förnuftigt för såväl miljö som plånbok. Stundom är jag nöjd med detta behärskade beslut — andra stunder grämer jag mig. Rejält.

(Samtidigt ska det ju erkännas att skulle nån komma här och säga VARSÅGOD GRATIS HELRENOVERING så skulle jag ju nog inte tacka nej med hänvisning till miljöbelastningen heller.)

Under det senaste corontänåret blev hemmet en viktigare del av våra liv i och med att vi plötsligt tillbringade så mycket mer tid i det, sägs det. När man dessutom skalar bort mode och smink så söker man sig till andra kanaler att uttrycka sig själv genom. Känner ni igen detta? Jag har i alla fall känt av det. Har förvissso inte gjort så mycket konkret åt det, men har verkligen tänkt mer på hemmet. Jag vill satsa mer, men jag vill göra det smart. Hur vill jag ha det? Vilka möjligheter finns det? Vad är viktigt för oss? Vilket är mest viktigt?

Jag FÖRSÖKER få min hjärna att minnas att de där kaklen, som är hela och i alla fall ganska rena, inte är det.

Mellan glömskeinfallen så är det småbarnsrealism som väger mer. Blev OERHÖRT nöjd då jag märkte att vårt nya underskåp sitter tillräckligt högt för att såväl potta som pall ska rymmas in under det. Otrolig förbättring i det lilla rummet! Visade stolt åt Alfred. Kändes så smart och VÄLPLANERAT. Blir salig även nu då jag tänker på det, lol. (Men är kanske inget man skryter med i Architectural Digest ändå.)

Publicerat av

Linnea P.

Munter dysterkvist. Finlandssvensk åttiotalist. Stökig, noggrann, nostalgisk, förnyelsefrälst. Hej!

6 reaktioner till “Helt och rent”

  1. Jag flyttade lite hipp som happ in i en lägenhet som har en massa små grejer som estetiskt inte är det bästa men ändå funkar. Och jag är så dubbel. En del av mig tycker jag ändå snabbt kommer att blunda för hurdan färg innertaket har och hug knopparna på nåt skåp ser ut. Men en del tycker jag ”borde” få allt att se ”perfekt” ut genast. Får påminna mig själv om att det här inte är nån utställning! Funktion är trots allt viktigast i vardagen, och estetik till en viss gräns.

    1. Fattar! Men bra motto att det inte är någon utställning. Vårt hem är den första lägenheten jag (vi) ägt så vill verkligen göra den till *vår* när man äntligen kan. Rent teoretiskt då. Ekonomiskt och praktiskt och förnuftigt är en annan historia, hehe. Sen har jag kanske lite svårt att göra det bästa av det jag har. Eller känns som att man levt så länge med kompromisser på hyra. Så nu känns det lite extra snopet att hålla på och försöka stajla köket när jag ändå inte kan trolla bort panelen på väggarna, t.ex. Äh. Ingen utställning var det ja!

  2. Jag kan lägga en röst på kakelmålning istället för byta kakel. Målade om vår duschväggskakel vitt för flera år sen och det är fortfarande jättefint.

    1. Alltså JA tack för tips, det där fantiserar jag om men är rädd för att det ska vara så otroligt krångligt! En kollega som nyss testat tyckte att rengöringen av ytan var ett smärre helvete, om än själva målandet gick fint. Men fint att höra att det håller iaf! Kanske vore värt sitt potentiella krångel.

  3. När jag tänker för mycket på hur jag vill förändra hemma påminner jag mig själv om att mängden energi jag har varje dag är begränsad och att det finns mer givande saker att lägga den energin på. Dessutom, blir man någonsin nöjd eller är det en ständig jakt på en perfektion som aldrig nås?

    Mitt fokus nu är på att lära mig uppskatta beige plastmatta. Jag hatar beige men ser det som en övning i att fokusera mindre på oviktiga saker och en utmaning i att se saker från nya perspektiv. Tittar på allt i naturen som är beige och tänker att mitt golv har samma färg som torrt gräs som vajar i vinden och gräset är ju fint så kanske kan jag lära mig att uppskatta mitt golv? Vet inte om det är möjligt men jag gör ett försök.

    1. Det funderar jag också på och herregud vad jag är glad att vi inte fick för oss att typ grundrenovera när vi köpte lägenheten för det är ju knappt NÅGOT som jag i dag skulle välja att göra likadant som jag hade valt då. Usch. Skrämmande.

      Alltså jag vet inte men du sålde iaf in mig på beiget golv! Och plastmatta… ääh. Åtminstone är de praktiska. Plus faktum är ju att jag aldrig klivit in i nåns hem och tänkt ”men UÄCK vilken gräslig plastmatta”, bara i mitt eget.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s