Tjugotjugoett

Det nya året ringdes in på hemmaplan, vi åt vit smördegspizza med champinjoner, sallad och fruktsallad för varför inte, chokladmoussekaka från frysdisken till efterrätt och Pommac som enda dryck till. Vi stöpte nyårslyckor och min liknade en H.R. Giger-utomjording, alltså en sån där ur filmen Alien, så jag antar att det öppnar för en del frågor angående varelsen som jag ibland känner och ser röra sig under huden i min mage. (Åtminstone slipper jag kanske föda! *fingers crossed*)

Vi gick ut och tände tomtebloss, men det var redan runt sjutiden. Sedan spanade vi i fönstren efter raketer tills att det var dags för Blenda att lägga sig och vid tolvslaget var det bara jag som fortfarande var vaken. Såg några människor ute på gatan som tittade upp mot himlen långt borta mot stranden där enstaka fyrverkeripjäser ibland exploderade i skyn.

Mitt nyårslöfte är att jag ska städa, plocka och fixa mer så nu är tvättkorgen nästan tömd och diskmaskinen har träget fått snurra. Är tyvärr slarvig av mig och vill råda bot på detta. Vill typ organisera mera och bättre också. För evigheter sedan tömde jag min garderob på kläder som ändå inte passar när jag är gravid, men de har sedan dess legat i påsar i ett hörn av sovrumsgolvet. Stor vits med att städa ur garderoben när man istället stökar till rummet, hah. Så de ska jag föra upp på vinden i dag. (OooOoOooh stora planer!!) Skulle vara otroligt najs om det här var året jag lärde mig ta itu med saker genast för fan vad jag blir blind för dem sen. Har även märkt att när jag tappar allt flow på det viset blir det dessutom svårt att hålla mig motiverad att slutföra vad jag än håller på me. Hence sjuttiotretusen oavslutade projekt. *sveper med armen mot vad jag fyllt mitt liv med*

Ni då, gav ni något nyårslöfte? Jag brukar vanligtvis inte göra det men i år föll det sig naturligt. Det känns lite som ett år som man levlar upp, gör det inte? Fast utan pompa och ståt, istället en aning mer ödmjukt och liksom mer sympatiskt. Inte så självhävdande. (Men okej, säkert finns det de också som lovar att det här året ska de *satsa på sig själva, new year, new me*, men yäk vad det känns passé.) Som en kompis som skrev att hennes nyårslöfte är att leva mer hållbart, eller i alla fall försöka, i både stort och smått. (Hon hänvisade till @planbpodden för inspiration och vägledning, men jag har inte lyssnat själv.) Eller som Ellen, som skriver att hon ska försöka dagboksblogga mer. Det gläder förstås oss alla! Jag tror jag spådde dagboksbloggen återkomst vid förra årsskiftet men jag skyller fullständigt min osynskhet på ett konstigt fjolår (visst har det ändå varit bekvämt med en ursäkt för precis allt i precis alla lägen?), och tror starkt på revansch i år stället. Hurra!

Nyårslöftet Blenda gav var för övrigt att hon ska leka mer med mig. Och nu kom hon precis upp från sin tupplur. Det betyder ajöss!

Publicerat av

Linnea P.

Munter dysterkvist. Finlandssvensk åttiotalist. Stökig, noggrann, nostalgisk, förnyelsefrälst. Hej!

10 reaktioner till “Tjugotjugoett”

  1. Jag vill också bli bättre på att ordna och städa! Har samma förmåga att bli blind för stök omkring mig. Jag flyttade för en månad sen och har fortfarande inte lyckats tömma min gamla lägenhet. Ligger faktiskt nu på ett gammalt lakan i den tomma lägenheten och tittar på alla gamla skolådor jag vill spara. Har skruttat ihop de sämsta och ska slänga dem men sparar antagligen för många. En evig kamp detta. Jag tänker försöka sätta upp pyttesmå mål åt mig för att lite komma vidare.

    1. Det låter som en bra idé med pyttemål. Annars blir man (jag) så lätt överbelastad. Det kan vara svårt med vissa saker då det inte liksom går naturligt på rutin, så som det verkar göra för andra. Till viss mån vill jag ändå försvara ett visst kreativt kaos, men gud vad man mår bättre om det är lite jäkla ordning och reda. Skolådor är ju iaf ypperliga att förvara allt småplotter i!

  2. jag har ett roligt löfte (lära mig att identifiera fåglar genom fågelläten) och ett tråkigt löfte, och det är det samma som du har: ordning och reda medelst icke-prokrastinering. vanligtvis är jag så sjukt trött på helgerna att jag inte orkar ta itu med allt det där som man ska (det är knappt så att jag orkar städa, och då har jag ju inte ens barn). men jag har skrivit upp en lista och så tänker jag att man betar av en surdeg per helg. det borde väl gå? hittills har jag gått iväg till mattvätten med en matta min katt, som dog 2014, kissade på och som sen förpassats upp på vinden, claimat tillbaka pengar för den inställda bali-resan från april (kul att få pengar men såg timmarna i telefonkö, bli runtkopplad etc framför mig. sen när jag gjorde det var det typ tre minuters väntetid och ett ”javisst, du får pengar tillbaka”). nästa helg ska jag köpa sladdar till en skivspelare jag fått för ett år sen men inte har rätt sladdar till. tänker att det liksom kommer bli lättare att städa också när man får bort de där stora otympliga grejerna som inte används i hemmet pga ”man har ett projekt som snart ska fixas”. win-win liksom. låt oss peppa varandra!

    1. Men herregud det här var så otroligt inspirerande!! Blev på så sjukt bra humör. Hurra för dig! Tack för att du får sånt som brukar kännas så oförklarligt omöjligt istället verka helt rimligt möjligt. HEJA! Kanske måste härma dig med listan. Mkt mkt bra. Tror du har helt rätt om de otympliga grejerna. Det är mycket den här känslan av att det ”alltid” är nåt som sätter sig på tvären som gör att jag tappar all motivation och ork och mening. Man måste väl bara (om det nu finns nåt ”bara” med det) ta itu med dem och inte låta sig tacklas.

  3. Tror det är jätteviktigt de som flera kommentatorer är inne på: att sätta någon typ av mål kring vad ”städa mer” innebär och sedan göra det såpass litet att det är genomförbart. typ ”jag vill dammsuga varje fredag, då känner jag att jag håller en basnivå av renlighet” eller ”jag vill städa fem minuter varje kväll och plocka bort det värsta”. drömmen är ju att få känna sig KLAR med det där som man aldrig blir klar med, inte ha det över sig jämnt.

    (skrev just inlägg om städrutiner ur ett mer konceptualiserande perspektiv förresten: https://ulrikanettelblad.se/att-skapa-en-stadrutin-3-tips-for-att-lara-sig-stada/ )

    1. Ja det kan hända, eller om inte det så iaf att man ser till att aktivt tänka igenom det varje dag. Vad bör/kan/vill jag göra i dag? Och inte bara skjuter på ALLT tills senare. (Säger jag åt mig själv nu. Inte gjort ett skvatt i dag.) Ska kolla in ditt inlägg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s