Tala i fullständiga

Att äldre beklagar sig över att det inte går att förstå vad ungdomar säger är ju sen gammalt, men fasen om inte de åldersstigna också kunde anstränga sig lite för att göra sig förstådda. Det här lägger man ju särskilt märke till sen fejjan blev populär bland tidigare generationer. Förlåt nu alla som känner sig prickade men ni var inte heller så himla bra på det där, okej?

Hur ska man till exempel förstå vad nån menar när hen inte behagar bemöda sig med att skriva fullständiga meningar. Så här är det konstant: Någon säger ”År 2014 vann Sverige Eurovision Song Contest för sjätte gången”, och någon annan svarar ”Men 2015 vann Ukraina…”. Och man ba… ja? Relevansen? Avsikten? Vad fasen är det du vill ha sagt, människa? VAD ÄR DET DU INTE SÄGER?

När ungdomar är svårbegripliga så beror det ju på att de talar nån slags slang. Ibland består ju den också — helt avsiktligt — av ofullständiga meningar. ”I don’t even”. (Ok, knappast *ungdomligt* uttryck nu mera men ni fattar.) Men såna uttryck mejkar ju komplett sens för de som är vana med den jargongen förstås.

Och tänk om det är likadant för de äldre? Att alla de här till synes ofullständiga, ofattbara yttringarna liksom faktiskt BETYDER NÅT alldeles sjävklart och kLoCkReNt för de andra åldersslang-invigda?

Och att det är DÄRFÖR det alltid är nån som kommenterar typ ”Absolut!” på en notis som redogör för bokbussens körrunda?? Och det är därför de kommentarerna dessutom alltid har ett par likes??? Her – re – GUD.

🤯

Publicerat av

Linnea P.

Munter dysterkvist. Finlandssvensk åttiotalist. Hej!

2 reaktioner till “Tala i fullständiga”

  1. Intressant! Språkförbistringen. Något som drabbade mänskligheten redan på Babylons storhetstid och sedan har det fortsatt i otaliga spår. Redan på en generation förändras språket. Språket är levande.

    Jag studerar flitigt nyordlistan varje år och undrar varifrån alla nya ord har kommit. Någon måste ju ha varit den första som uttalade eller skrev dem. Varför blev orden kända och i vissa fall blev norm? Kan det ha med maktposition i samhället att göra och hur stor roll har massmedia att göra med spridningen? Om jag hittar på ett nytt ord är det ingen som uppmärksammar det därför att jag inte har en framträdande roll i samhället.

    Själv gillar jag gamla ord och uttryck för att inte tala om dialekten. Som jag älskar Sara Lidmans romansvit Jernbanan med massor av mustigt gammeldags språk som får komma till sin rätt. Läs den!

    1. Dina tankar tog en imponerande seriös vändning utgående ifrån denna hjärnfjärt till inlägg! Envisas själv med att etablera verbet ”hörsla” som ett riktigt ord. Det känns mer naturligt/smidigt att säga ”jag hörslar en bok” än att säga ”jag lyssnar på en ljudbok”. Låg genomslagskraft än så länge.

      Tack för tips! Ska se om jag klarar av språket. 😆 GIllar också gamla ord, uttryck och dialekter, men kanske mer i ordboken. Har emellanåt haft lite svårt för dem i skönlitteraturen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s