Ängslig surdeg, solitär kaffepaus, oavsiktlig biff

Ditt & datt

Den där rubriken låter oväntat mycket som en minibiografi av mig själv. Alltid undrat hur jag ska besvara på frågan ”beskriv dig själv”. Nu vet jag!

2020/11/15 15:56

Två utflykter i helgen, eller två utförda besök. I lördags hos mina föräldrar i Katternö, i söndags hos Alfreds syster i Oravais. Halvvägs genom november och mörkret faller hastigt och plötsligt. I morse var det som en liten chock att gå ut genom ytterdörren. Att man inte vant sig ännu! (Då menar jag inte bara i år, utan efter trettio-nånting år av samma sak.)

Innan jag i morse gick hemifrån bakade jag ihop en fördeg, som stått över natten, med mjöl, vatten och salt. Sedan vek jag den några gånger i olja. Nu är den en vanlig deg som står och förhoppningsvis mår bra i kylskåpet så länge jag är på jobbet. Har läst att det ska gå hur bra som helst men jag är ganska nervös för jag har haft ett sånt oflyt med surdegarna på sistone. Två första gångerna gick det häpnadsväckande bra, men jag lyckades aldrig spara roten eller få liv i den igen efter att jag bakat på den en gång. Och sen har det inte alltid gått så bra att starta igång en ny rot, heller. Den senaste verkade mögla, heheh.

I går beställde vi hem hamburgare från en hamburgarrestaurang här i stan, vi har inte testat den förr men det doftar alltid så otroligt gott och rökigt från den på gågatan. Man kunde byta biffen till en vegebiff så det gjorde vi allihopa. Vi börjar äta. Blenda säger plötsligt att hamburgaren är ”konstig”, inte väldigt missnöjt men inte precis förnöjt heller, kanske mest av allt bara förundrat. Det är då det uppdagas att hon har fått en köttbiff i sin juniorburgare. BAH. På kvittot på påsen stod det att det skulle vara bönbiff i varje en. Antar att någon packat fel? Alfred lämnade feedback för att informera restaurangen om vad som hänt, men tror inte de svarat. Blenda har inte smakat på kött förr. Nu vet vi att hon tycker det är ”konstigt”. Det tycker ju jag med. (I övrigt var burgarna superlyckade. Alfred, som äter kött ibland, bytte burgare med Blenda. Som åt halva vuxenburgaren och sen gav resten åt Alfred. Frid och fröjd!)

2020/11/14 14:36

Nu är det kaffepaus och jag sitter här, för mig själv, och speedbloggar istället för att sitta med kollegorna i köket och umgås. Fast, det är förstås ett slags umgänge, det här med. Hej på er!

2 reaktioner på ”Ängslig surdeg, solitär kaffepaus, oavsiktlig biff

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s