Denna sportlovsmåndag lunchade jag med denna lilla gumma som fann en liten stuga åt sig. Fast själv har jag inte sportlov och det kändes trist att gå till jobbet i morse när Blenda skulle stanna hemma, men det är ju istället roligare att då ha möjlighet att äta lunch ute, alla tre. Bra plåster.

Kul men lite jobbigt att jag här råkat fånga Slenderman på bild.

Ok det här hade varit roligare om jag istället valt den suddiga bilden där personen såg ännu lite längre och smalare ut men nu gjorde jag ändå så här och orkar inte tänka ut en ny bildtext.

Visst var det här en dag som, stormblåsten till trots, kändes som ljuset i slutet på tunneln? Åtminstone kände jag så på hemvägen. Kanske specifikt här i tunneln. Hmm.

Det var ju så ljust, så soligt, så snöfritt! Det luktade till och med lite sådär jordigt som det brukar göra i, typ, april. Alltså det är ju oroväckande och jag mår dåligt när jag tänker på det för mycket, men i sig självt är det ju trevligt med en vibb av vår.

Sol, vind och segel. Rätt tjusig målning ändå. Trevligt med fasadmålning! Otippat val att låta ett havsmotiv pryda det hus som ursprungligen byggdes för att inhysa järnvägsarbetare, men jag klagar inte. Fast nog hade det varit snyggt med ett tåg och räls också.

Visst ser det ut som att våren sipprar in i verkligheten? Ja, bara för att jag hajpar det så nu kommer det blir minus femton och snöfall i tre veckor i sträck. Och det skulle kännas tryggt! För man ska alltid bli lurad mot vårsidan. Det ska alltid vara vinter mycket längre till. Trist, men tryggt.

Mitt i leken kom jag sen hem.

Till det här.

Vad ska jag säga. Det var en lång dag och Alfred och Blenda hade alltså valt att tillsammans bygga… en… Blenda 2. (Notera de lånade plaggen.)

Ja-a hör ni jag vet inte vad jag ska fortsätta med efter det där. Svårt att hitta något som känns rimligt. Men imorgon när jag återigen ska gå till jobbet och Blenda stanna hemma kan jag ju i alla fall ta med mig 2:an som sällskap. Så det ordnade sig rätt fint ändå!