Stig in och säg god dag

Ditt & datt

20200215_blink

Goddag goddag. Denna läppstiftade person gick ut på ett par glas vin i lördags och därav hennes skitnöjda fejs. Hade kul! Det var ett slags försenat vändagsfirande, egentligen. Ursprungligen hade vi tänkt gå ut på alla hjärtans dag men då på bio för att sist av alla kolla den ytterst romantiska filmen Joker. Men i nästsista stunden sköt vi på det och bytte istället ut filmen mot vin med Alfreds BFF Jakob och hans flickvän Ulrika. Så mycket bättre och roligare att det blev så! Film kan man ju kolla hemma i soffan. Till exempel om ett år eller så då den kommer på Netflix.

Har överlag haft bra dagar på sistone tycker jag. Vändagslunch med min vän Maria, en del loppisbesök, längre perioder dagsljus, sagostundsbesök på biblioteket och Blenda är inne i en sån rolig, pratsam, fiffig period. Häromdagen då jag märkbart stressade upp mig över grejer och hetsdammsög mattan i tamburen tittade hon på mig och sa uppmuntrande ”Ta det lugnt, mamma!” Haha! Jag skrattade. Och lugnade ner mig.

Något annat som gör mig glad är att jag sett att mitt namn dykt upp i samband med bloggtoppsröstningen på bloggkommentatorn.fi! TACK! Jag vill inte låta som att jag koketterar, eller framhäver mig själv som onödigt sorgligt, men jag hade faktiskt inte riktigt trott att jag skulle nämnas. Därför angav jag också min egen blogg då jag skickade in några andra adresser, hehe. Just sånt är jag jäkla obekväm med men jag tänkte också att det kommer kännas så otroligt ledsamt att inte över huvud taget finnas på den listan. Haha GUD varifrån kommer den här konstanta känslan av att jag inte är med i gänget? Barndomstrauman, tror jag. Nåja.

Men jag och Blenda har läst Vem ska trösta Knyttet ganska träget och jag har varit noggrann med att betona åt henne att för att få en vän så måste man stiga in och säga god afton så de SER att man är där, som det sägs i boken. Hon fattar det galant, så har hon ju egentligen alltid gjort sen hon lärde sig säga hej, men själv är jag dålig på det. Men i det där blogglistan-fallet tänkte jag i alla fall sådär som jag antar att folk gör när de klottrar på dörrarna på offentliga toaletter: Brygd was here. Och det var fint att se att andra också tänkt på mig, att ni sett att jag var där.

Jag vaknar ur min vinterdvala nu. Så känns det. Tinar upp, kanske? Har mer energi. I går kväll målade jag en vägg och nu vågar jag tänka att kontoret ÄNTLIGEN är på gång! Snart kommer jag ha en arbetsplats med skrivbord att sitta vid igen. Det tog bara för evigt. Förstår inte hur jag stått ut. Det här kommer göra under för mitt bloggande!! Jag har gjort lasagne som Blenda berömt och sagt att var ”faktiskt jättegod mat, mamma” — alltså redan bara det gör ju att en rätar på sig lite. Häromkvällen bakade vi broccolipaj tillsammans och hon var så sjukt duktig! Knådade pajdegen och smörjde formen. Och utav bara farten och när ugnen ändå var varm slängde jag ihop en pannkaka också. Sötade med en mosad banan istället för socker. Ikväll ska vi äta rester. Bara det känns som en fest!

Och precis nu såg jag att en fluga som hela vintern legat som en död mellan fönstren har vaknat till liv! Livet återvänder. Fan vad nice.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s