I går var vi bjudna på bröllopsfest. Miika och Annichen gifte sig i höstas och nu när sommaren äntligen anlänt blev det dags att fira detta ordentligt.

Bland annat med konfetti, kolla kolla så fint!

Min förändrade varmluftsballongartade kroppshydda medförde en utmaning för garderoben. Till sist var det en klänning jag fått av Anna som räddade situationen, efter att jag höjt midjan med några stygn så att den befann sig under bysten istället. (Fast så svällde mina fotleder så att jag ändå såg ut som en stoppad korv, ja ja.)

Häggarna står i full blom häromkring och jag snubblade nyligen över en poetisk beskrivning av fenomenet i ett uppslagsverk. Citatet jämför häggens blomstring med en brudslöja och det känns verkligen precis rätt. Mycket passande!

”[…] och liksom genom ett trollslag står häggens svällande och doftande blomsterskrud färdig, frigjord från vinterknopparnas fängsel, ett mästerverk av naturens slösaktiga alstringskraft, ty ingen skönare brudslöja kan den unga Flora ikläda sig vid vårsolens möte.” – Bilder ur Nordens Flora, Carl Lindman

Många vänner till brudparet uppträdde, bland annat Jim och Maja som framförde en fin duett med denna låt.

Senare dansade brudparet och jag hoppas de fortsätter dansa likadant genom livet, livet igenom. Med lätta fotsteg, lätta leenden och lätta hjärtan, och med en kärlek med tyngd i lyckan.

Precis så här.